Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. I tjugufemte århundradet - 2. Kometen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
mare än på 150 millioner kilometers distans. Från jorden
förblef han ständigt aflägsnad med 170 millioner kilometer.
Men om han nalkats solen ännu mer, skulle hans utseende
blifvit ännu mer storartadt och utan tvifvel fruktansvärdare,
ty kometernas dimensioner tilltaga i den mån de utsättas
för solens inverkan. Och om denna ofantliga massa i sin
flygt förts direkt mot solen och dess fart derigenom ökats
med 5 å 6 hundra tusen meters hastighet i sekunden, skulle
dess sammanstötning med solen kunnat helt plötsligt
uppdrifva solen$ utstrålning till en så oerhörd grad, att allt
vegetabiliskt och animaliskt jordelif uppslukats deraf inom
några dagar ....
En fysiker hade till och med gjort den egendomliga
anmärkningen, att en komet, jemnstark med eller
öfverlägsen den af 1811, på detta sätt kunde medföra verldens
undergång, utan att han ens behöfde snudda vid jorden,
genom ett slags explosion af solljus och solvärme, lika
med dem vissa stjernor företett. Sammanstötningen gåfve
nemligen uppbhof till en värmegrad sex tusen gånger starkare
än den, som frambragtes vid förbränningen af en
stenkolsmassa lika stor som kometen.
Man hade dragit den slutsatsen, att om en dylik komet
i stället för att störta in i solen sammanstött med vår planet,
- följde deraf verldens undergång genom eld. Mötte han
Jupiter, skulle han till denna planet medföra en värmegrad
stark nog att återskänka honom hans förlorade ljus och för
någon tid återföra honom till soltillståndet, med den påföljd
att jorden funne sig upplyst af tvenne solar. Jupiter blefve
då en liten nattlig sol vida mera strålande än månen och
lysande med eget ljus, rödt, rubin- eller granatfärgadt, på
tolf år genomlöpande sin kretsbana omkring oss. En nattlig
sol! Det skulle nästan ej längre finnas några nätter för oss.
De yppersta klassiska astronomiska verk hade på nytt
genomgåtts; man hade läst om de mest karakteristiska
ka8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
