- Project Runeberg -  Verldens undergång /
35

(1895) [MARC] Author: Camille Flammarion - Tema: Science Fiction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. I tjugufemte århundradet - 3. Seansen i Institutet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

hjernor att grubbla, det synes knappast, för filosofens blick,
väsentligen ändra sakernas vanliga ordning. Hvar och en
af oss vet ju, att han skall dö en dag, och denna
öfvertygelse fördystrar ej hans tillvaro, hindrar honom ej att lefva
i frid och ro. Hvadan kommer det sig, att hotelsen af en
något närmare förestående undergång till den grad oroar
alla sinnen? Är det obehaget af att dö tillsammans med alla
andra? Detta borde tvärtom vara en tröst för den allmänna
egoismen. Nej. Det är fruktan att se vår lefnad genom
en häpnadsväckande omstörtning förkortad med några dagar
för den ene, några år för den andre. Lifvet är kort och
hvar och en håller fast vid att ej se det förminskadt med en
minut; det tycks till och med framgå af allt hvad man ser
och hör omkring sig, som om hvar och en föredroge att se
hela verlden störta samman och sjelf ensam stanna vid lif,
hellre än att ensam dö och veta att hela menskligheten lefde
öfver. Det är den renaste egennytta. Men, mine herrar,
jag framhärdar i den tron, att undergången endast blir
partiell, att sammanstötningen skall blifva af det högsta
vetengkapliga intresse och att den kommer att lemna efter sig
historieskrifvare, som skildra den. Det blir en
sammanstötning, som förorsakar lokala olyckshändelser. Det blir
historien om en jordbäfning, ett vulkaniskt utbrott eller en
cyklon.”

Så talade den store astronomen. Åhörarne, eller
åtminstone en del af dem, syntes tillfredsstälda och i viss
mån lugnade. Det var ej längre fråga om tingens totala
undergång, utan en katastrof, hvilken man hade goda
utsigter att undkomma. I tusentals enskilda små samtal
började man delgifva hvarandra sina intryck, och till och med
de politiska personligheterna tycktes fullkomligt hafva
uppfattat astronomens argument. Då såg man på en vink af
ordföranden Medicinska akademiens prgaeses långsamt
bestiga talarestolen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldund/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free