- Project Runeberg -  Verldens undergång /
61

(1895) [MARC] Author: Camille Flammarion - Tema: Science Fiction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. I tjugufemte århundradet - 4. Huru verlden kommer att sluta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

61

var den plats, der staden Paris nu utbreder sig, från
S:t Cloud-parken till Villeneuve-St.-Georges, nästan helt
och hållet vattentäckt; endast bergsträckningen från Passy
till Montmartre och Pöre-Lachaise samt platån från
Monttrouge till Pantéon höjde sig öfver den oändliga vattenytan.
Dessa platåer hafva ej tilltagit i höjd, det är vattnet som
förminskats.

Samma förhållande råder i alla verldens länder, och
detta är helt naturligt. En vattenqvantitet, visserligen helt
obetydlig, men derför icke att förbise, genomtränger
marken såväl under hafsbottnen, genom sprickor, rännor och
öppningar förorsakade af undervattenseruptioner, som i
fastlandets inre, ty allt regnvatten möter ej, då det
genomdränker jorden, en ogenomtränglig lerjordsbädd. TI
allmänhet återvänder det regnvatten, som ej uppgår i ånga, till
hafvet genom källorna, rännilarna, strömmarna och floderna;
men härtill fordras, att det råkar på en bädd af lera, hvari
det kan flyta fram, utför sluttningarna. Då det ej finner
ett ogenomträngligt lerlager, fortsätter vattnet i stället att
tränga nedåt i de djupaste jordlagren. Det är hvad man
kallar grundvatten.

Detta vatten är förloradt för cirkulationen. Det
förenar sig kemiskt och frambringar hydrater. Om det har
sjunkit till ett betydligt djup, uppnår detta vatten en
tillräckligt hög temperatur för att öfvergå i ånga, och detta är
den vanligaste anledningen till vulkaniska utbrott och
jordbäfningar. Men i jordens inre såväl som i fria luften
förvandlar sig en väsentlig qvantitet vatten i hydrater och till
och med oxider; ingenting kan snabbare än fukt frambringa
rost och erg. Sålunda bundna upphöra vattnets element,
vätet och syret, att vara förenade i flytande tillstånd. Å
andra sidan bilda ju de varma källvattnen ett underjordiskt
flodsystem, hvilket naturligtvis ursprungligen nedträngt

från jordytan. De återvända ej dit, falla ej heller ut i hafvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 24 22:56:07 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/verldund/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free