Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. I tjugufemte århundradet - 7. Sammanstötningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
Ett gällt, hjertskärande rop öfverröstade ångestsorlet.
Jorden brinner! Jorden brinner” skrek man öfverallt
om hvarandra. Hela horisonten tycktes verkligen ha
flammat upp i en krona af blåa lågor; det var mycket riktigt,
såsom man förutspått, koloxiden som brann i luften och
Alla kastade sig som laviner ner I källrarne.
frambragte kolanhydrid; man trodde sig se graffacklor
omkring en katafalk.
Plötsligt, medan den af skräck slagna menskligheten
stod i orörligt betraktande, med återhållen anda, genomisad
ända in märgen, tycktes hela himlahvalfvet slitas sönder
från ofvan till nedan, och i den gapande öppningen tycktes
ett ofantligt svalg utspy kärfvar af gröna flammor, och man
kände sig så förfärligt bländad, att alla åskådare utan
un
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
