- Project Runeberg -  Verldens undergång /
190

(1895) [MARC] Author: Camille Flammarion - Tema: Science Fiction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Om tio millioner år - 3. Fåfänglighet, förgänglighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190

Det var den atmosferiska vattenångan, som underhöll
allt lif och all värme på jorden. Dess försvinnande
medförde köld och död. Om i denna stund all vattenånga
plötsligt försvunne ur luften, skulle solvärmen ej vara
tillräcklig att underhålla djurens och växternas lif, hvilket för
öfrigt ej kunde bestå, emedan djur såväl som växter äro
hufvudsakligen skapade af vatten.”

Den osynliga, i luften spridda vattenångan har det
största inflytande på temperaturen. Visserligen synes denna
ånga till sin qvantitet rätt svag och värd ringa
uppmärksamhet, ity att ensamt qväfvet och syret bilda 994 procent
af luften, som. vi inandas, och att den återstående halfva
hundradelen förutom vattenånga äfven innehåller ammoniak,
kolsyra med flera ämnen. Der finnes knappast en fjerdedels
procent vattenånga. Vid en undersökning af luftens
väsentligaste beståndsdelar finner fysikern, att på två hundra
atomer qväfve och syre finnes knappast en enda atom
vattenånga. Men denna enda atom har 80 gånger större
absorberande kraft än alla de 200 öfriga.

Solens strålande värme upphettar jordens yta, sedan
den genomträngt atmosferen. De värmevågor, som utstråla
från den sålunda upphettade jorden, förlora sig ej i rymden;
de stöta emot vattenångatomerna som mot ett tak, hvilket
skyddar dem och bevarar dem för vår planet

+ Af alla jordiska substanser har vattnet den största mottaglighet för
värme, den specifika värmen. Intet afkyler sig så långsamt som vattnet,
Vattnets specifika värme är fyra gånger så stor som luftens. Da ett killogram
vatten afkyles med en grad, höjer det med en grad temperaturen för fyra
klilogram luft. Men vattnet är 770 gånger tyngre än luften. Om vi då
jemföra två lika stora massor vatten och luft, finna vi, att en kubikmeter vatten, i
det den förlorar en grad af sin temperatur skulle med en lika grad höja
temperaturen för 770 x 4 — 8.080 kubikmeter luft. Detta är orsaken till hafvens
modererande inverkan på fastlandens klimat. Sommareus värme
magasineras I Oceanen och släppes så småningom lös under vintern. Det är af det
skä.et som öar och kuster atnjuta ett mera tempereradt klimat än inlandet;
sommdareus Värme mildras af hafsbrisarna och vinterns köld af vattnets
magasinerade värme.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldund/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free