- Project Runeberg -  Verldens undergång /
193

(1895) [MARC] Author: Camille Flammarion - Tema: Science Fiction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Om tio millioner år - 3. Fåfänglighet, förgänglighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

193

tjocknat och oaktadt tryckningen inifrån utåt hade nästan
hela klotet antagit fast form; rubbningar på jordytan voro
nu omöjliga, ty den hade blifvit fullkomligt stadig. De sista
hafven utbredde sig mellan tropikerna. Polerna voro som
förr ishöljda. De trakter der fordom Babylon, Ninive,
Ekbatana, Thebe, Mempbis, Athen, Rom, Paris, London, New
York, Chicago och andra civilisationscentra spridt en så
lysande glans, voro nu ofantliga öknar utan floder, sjöar
eller haf. Småningom hade menskligheten dragit sig ned
mot de tropiska zonerna, som ännu vattnades af strömmar,
sjöar och haf. Det fans ej längre några berg, der snö kunde
hopa sig.

Allt efter som vattenmängden minskats, regnen blifvit
sällsynta, källorna utsinat och luftens vattenånga aftagit,
hade växterna ändrat utseende, ökat sin bladvolym,
förlängt sina rötter och på alla möjliga sätt sökt insupa den
för deras tillvaro nödvändiga fuktigheten. +De slägten som
ej kunnat foga sig efter den nya ordningen, hade
försvunnit. Andra hade ändrat utseende. Intet träd, ingen växt,
som vi känna till, skulle vi kunnat återfinna; ekar, tallar,
lönnar, popplar, pilar, almar funnos ej längre, och
landskapen liknade ingalunda vår tids. Kryptogamernas
rudimentära slägten voro de enda som funnos qvar.

På samma sätt hade det gått med djurslägtena.
Formerna hade högeligen förändrats; de forna vilda arterna
hade försvunnit eller öfvergått till husdjur. Vattnets
aftagande hade omskapat såväl gräs- som köttätande djur. De
nya slagen voro en ombildning af dem, som öfverlefvat alla
tidens vexlingar, och de voro mera småväxta, magrare,
benigare. Då växterna märkbart aftagit i antal, hade
följaktligen luftens kolsyra absorberats i mindre grad och intog
allt större plats. Menniskoslägtets omskapelse var så
fullständig, att man med förvåning gränsande till otro visade
på de geologiska muséernas exemplar af fossila
mennisko

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 24 22:56:07 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/verldund/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free