Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Om tio millioner år - 6. Den sista dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
och alla Ceesartidens civilisatoriska skapelser och i dessa
försvunna industrier funno hjelpmedel att underhålla sin
lifskraft.
Men hur märkvärdigt än detta system var, en dag
upphörde det dock att funktionera. +De underjordiska vattnen
upphörde att rinna. Marken frös ända till ett ofantligt
djup. Solstrålarne uppvärmde nog ännu luften i glashuset,
men ingen växt kunde lefva längre; vatten fattades.
Alla vetenskapens och industriens förenade
bemödanden hade ej kunnat skänka jordens atmosfer närande kraft,
såsom förhållandet är i vissa andra verldar, och den
menskliga organismen pockade beständigt på de närande
grundämnen, som dessa bemödanden lyckats finna i vattnet,
luften och växterna. Men källorna voro nu utsinade.
Efter att ha törnat emot alla ööfverstigliga hinder och
insett gagnlösheten af all strid, ville dock ej det sista
menskliga paret foga sig och invänta sin undergång. Förut,
innan de kände hvarandra, hade de utan bäfvan sett döden
i ansigtet. Men nu ville hvar och en försvara sin älskade
mot det obevekliga ödet. Tanken på att se Omegar ligga
liflös vid hennes sida vållade Eva en sådan smärta, att hon
ej kunde uthärda den. Och han fyldes af förtviflan vid
tanken på att ej kunna bära bort sin älskade från den
dödsdömda jorden, flyga bort med henne mot denne strålande
Jupiter, som väntade dem, och sålunda rädda denna
förtjusande kropp från förmultning och förintelse.
Han kom att tänka på, att det kanske någonstädes på
jordklotet fanns en trakt, som ännu hade i behåll något
vatten, det välgörande element, hvarförutan allt lif
slocknade, och fastän redan deras krafter började uttömmas,
beslöto de sig begge för att bege sig ut på upptäcktsresa.
Den elektriska aeronefen funktionerade fortfarande.
Öfvergifvande den sista menskliga staden, som nu var en enda
ofantlig graf, begåfvo de sista ättlingarna af en utdöd
_ 185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
