Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde kapitlet. En vattendroppe på resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mexikanska bugten på Amerikas kust eller till och
med, om vinden är nordlig, af frusna partiklar,
samlade från snö- och istäcket på Grönland och
hitförda af de rörliga luftströmmarna. Endast en
sak kunna vi vara fullt förvissade om: att de komma
från vatten på vår jord.
Ibland, när det är varmt, kunna dessa
vattenpartiklar resa långa vägar utan att alls samlas till
moln; och på heta, molnfria dagar är luften ofta
öfverfull af osynlig vattengas. Om då en kali vind
sveper fram i de högre luftlagren och afkyler denna
Fig. 19. Moln som bildas af uppstigande vattenånga,
nar denna inträder i kalla luftrymder.
vattengas, blir det stora massor lättare moln af den,
och himmelen är mulen. Vid andra tillfällen hänga
moln lättjefullt på en för öfrigt klar himmel, och dessa
visa oss (som på fig. 19), att just der de befinna sig
luften är kall och förvandlar den osynliga gasen, som
stiger upp från marken, till synlig vattenånga, så att
vi just på de ställen, der detta sker, se den som
moln. Sådana moln bildas ofta under varma, lugna
sommardagar, och de likna till sin skapnad stora
ulltappar, som nedtill sluta med en rät linie. De
sväfva icke helt enkelt eller hänga i skyn, utan
de hvila i sjelfva verket på en hög pelare af
osynlig vattengas, hvilken sträcker sig rakt upp från
�
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
