- Project Runeberg -  Vetenskapens sagoland /
120

(1886) [MARC] Author: Arabella B. Buckley Translator: Karl af Geijerstam, Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet. De två stora bildhuggarne Vatten och Is

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vattnets verk. Men sådana deltabildningar
förekomma icke ofta vid flodmynningarna, emedan
hafvet stiger och sjunker samt vattnet således i
allmänhet åter sköljer bort den aflagrade jorden och
derigenom hindrar ett delta att bilda sig. Men
om du ser efter, när du är vid hafskusten, och
noga ger akt på just den plats, der en flod har
sitt utlopp, skall du dock kunna upptäcka
deltaaflagringar i mindre skala, ehuru hafvet oftast efter
några timmar sköljer bort dem, så vida icke
platsen är väl kringhägnad.

Detta är nu hvad som inträffar med jorden,
när den blir förflyttad genom flodernas försorg.
Antingen på slätter eller i sjöar eller i öppna
hafvet sjunker den ned för att bilda nytt land.
Men den upplösta kalken och andra ämnen, hvart
taga de vägen? Vi ha sett, att en betydlig mängd
deraf begagnas af flod- och hafsdjuren för att bygga
deras skal och skelett, och en del deraf lemnas
qvar på jordytan, när vattnet afdunstar. Det är
detta kalciumkarbonat, som bildar en hård skorpa
Öfver allting, hvarpå det råkar afsätta sig, och
då kallas dessa saker »petrificerade».

Men det är i jordens håligheter och grottor,
som detta upplösta ämne uppbygges i de vackraste
formerna. Det fins grottor som se ut, som om de
vore byggda af vackra genomskinliga hvita
glasspjut, som hänga ned från taket eller från
väggarna eller skjuta upp ur golfvet. I sådana
grottor[1] kommer vattnet droppvis från taket, och när
det faller långsamt, droppe efter droppe, lemnar
det efter sig litet kalciumkarbonat, som det har
fört med sig ur klippan. Detta kalciumkarbonat


[1] Se teckningen vid kapitlets början.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetesago/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free