- Project Runeberg -  Vetenskapens sagoland /
124

(1886) [MARC] Author: Arabella B. Buckley Translator: Karl af Geijerstam, Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet. De två stora bildhuggarne Vatten och Is

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

helt lätt och mjukt insqvalpande och icke ega
någon förmåga att bortslita och äta sig igenom
stranden.

Men hvad har då isen att göra med landets
utmejslinga Först måste vi komma i håg, huru
mycket frosten gör för att uppluckra jorden. Detta
veta åkerbrukarne och plöja alltid efter frost,
emedan vätan, som fryser nere i marken, har sprängt
i sär jordklimparna och gjort undan halfva
arbetet åt dem.

Men detta är ändå icke hufvudsaken af hvad
isen gör. Du kommer troligen från näst
föregående kapitel i håg huru vi der lärde oss, att snön,
"när den faller på bergen, efter hand glider ned i
dalarna och der sammanpressas genom den snö,
som samlas bakom, till dess den blir en fast isflod
(se fig. 28). I Grönland och Norge finnas väldiga
isfloder eller glacierer och äfven i Schweiz äro vissa
af dem mycket stora. I Sverige förekomma de på
Sulitelma, Sarjek i Norrbottens län, på Pårtefjällen
samt äfven i Herjedalen på Helagsfjället.
Aletschglacieren i Alperna är två och en half mil lång,
och sådana finnas, som äro ännu längre. De skrida
framåt, ibland fortare, ända till 240 meter, ibland
långsammare, endast 60 meter årligen. Huru de
röra sig, kunna vi här icke uppehålla oss med att
redogöra för; men om du tager en tunn isskifva
och lägger den så, att den stöder endast på sina
båda kanter, kan du sjelf öfvertyga dig, att isen
böjer sig, ty inom några få timmar skall du finna
att dess egen tyngd dragit ned den på midten, så
att den blifvit bågformig. Härigenom torde du
kunna göra dig en föreställning om, huru glacierer,
under det de långsamt skrida framåt, kunna foga sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 14:04:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetesago/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free