- Project Runeberg -  Vetenskapens sagoland /
167

(1886) [MARC] Author: Arabella B. Buckley Translator: Karl af Geijerstam, Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet. En gullvifvas lif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

någonsin försökt att draga upp en växt i en källare,
vet du att i mörkret blifva dess blad hvita och
sjukliga. Det är endast i solljuset, de få en fin,
vacker, grön färg, och du torde från andra
kapitlet minnas, att denna gröna färg visar, att bladet
förbrukat alla solvågor utom dem, som låta oss se
grönt; men hvarför gör växten så, endast när den
vuxit upp i solskenet?

Skälet härtill är detta: när solstrålen tränger
in i bladet och försätter alla dess smådelar i
dallring, gör den protoplasman olikartad och fördelar
de två olika beståndsdelarna i skilda celler. Den
ena beståndsdelen förblir hvit, men den andra, som
befinner sig närmast ytan, förändras af solljuset samt
genom inverkan af jern, som följt med det
inträngande vattnet. Denna särskilda sorts protoplasma,
som kallas »klorofyll», vill ingenting hafva att
skaffa med de gröna vågorna, utan kastar dem
tillbaka, så att hvart litet korn af denna protoplasma
ser grönt ut och gifver bladet dess gröna färg.

Det är dessa små gröna celler, som med
tillhjelp af solvågorna smälta växtens föda och
förvandla vattnet och gaserna till nyttiga safter. Vi
sågo i tredje kapitlet, att när vi inandas luften,
begagna vi för vårt behof dess syre, men släppa
ifrån oss ut ur våra munnar kolsyran, som är en
gas, bildad af syre och kol.

Nu behöfva imellertid alla lefvande varelser
kol för att lifnära sig, men växterna kunna icke
upptaga det, sådant det befinnes, ty kol är en fast
kropp (blyertsen i din penna är ren kol), och en
växt kan icke äta, den kan endast dricka, det vill
säga förtära flytande och gasformiga ämnen.
Härvid får den hjelp ur svårigheten af de små gröna
cellerna. De upptaga eller absorbera ur luften den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 14:04:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetesago/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free