- Project Runeberg -  Vetenskapens sagoland /
169

(1886) [MARC] Author: Arabella B. Buckley Translator: Karl af Geijerstam, Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet. En gullvifvas lif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och med i rent hvitt socker. Men vi kunna
företaga ett experiment, hvarigenom vi kunna draga
vätet och syret ur vanligt socker, och då skall du
finna, att kolet, så svart det är, står qvar. Jag
skaffar mig en tallrik med en hög hvitt socker.
Först slår jag derpå litet varmt vatten för att lösa
och uppvärma det och deröfver sedan litet stark
svafvelsyra. Denna syra har ingen annan verkan
än att helt enkelt frigöra vätet och syret. Inom
några få ögonblick börjar en svart kolhög träda
fram, helt och hållet frambragt af det hvita socker
du nyss såg. Du ser således, att ur de allra
hvitaste växtdelar kunna vi få fram detta svarta kol;
och hälften af hvarje växts torra beståndsdelar
utgöras också verkligen deraf.

Tag nu åter din växt
i betraktande och säg,
om vi icke redan hafva
funnit en sällsam historia.
Tänk dig. att du ser
vattnet smyga sig in genom
rötterna, sippra uppåt
från cell till cell, till dess
det når bladen, och der sammanträffa med kolet,
som just kommit från luften, samt med solvågornas
tillhjelp tillsammans med detta beredas till
stärkelse eller socker eller oljor.

Imellertid — på hvad sätt bildas ny
protoplasma? ty utan denna verksamma substans kan
intet arbete förrättas. Här kommer en trög gas,
som vi talade om i tredje kapitlet, väl till pass.
Der visste vi icke, att qväfvet gjorde annan nytta
än att det spädde ut syret i luften, men här
uppenbarar det sig såsom högst nyttigt. Så vidt vi veta,
kunna växterna icke upphemta qväfve ur luften,

Fig. 40. Kol, frambragt ur hvitt
socker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 14:04:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetesago/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free