- Project Runeberg -  Vetenskapens sagoland /
171

(1886) [MARC] Author: Arabella B. Buckley Translator: Karl af Geijerstam, Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet. En gullvifvas lif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fuktig och växten har fått för mycket vatten, ligga
dessa öppna och släppa ut vattnet, men när luften
är torr och växten behöfver behålla allt vatten den
kan få, äro de tillslutna. Under ett enda
äpleblad kan det finnas ända till vid pass hundra
tusen sådana munnar; — deraf kan du tänka dig,
huru små de ofta äro.

Växter som endast lefva ett år, såsom t. ex.
luktärterna, resedan och vallmon, förse sig med
just så mycket föda som behöfves för att bestrida
deras dagliga behof och bilda
de frön, vi strax skola tala om.
Så snart deras frön mognat,
börja deras rötter att vissna,
och intet vatten ledes upp
vidare. De gröna cellerna kunna
icke mer få någon mat att smälta,
och sjelfva förtorkas de af
solstrålarna och bli gula, och
dermed dör växten.

Men många växter äro arbetsammare än dessa
och lägga upp förråd för ett kommande år, och
vår guilvifva är en af dem. Se på den duktiga
bildningen nedanför gullvifsbladen, från hvilken de
egentliga rötterna utgå. Det är gullvifvans stam,
som döljes under jorden, och all den stärkelse, de
albuminoider m. m., som växten kan spara under
det den växer, skickas ned till denna underjordiska
stam och förvaras der i lugn och ro vintern öfver,
gömda i jorden. När så den varma våren kommer,
börjar denna stam skicka ut blad för en ny växt.

Vi hafva nu sett, huru en växt spirar upp,
lifnär sig, växer, samlar föda, vissnar och dör;
men hittills hafva vi ingenting sagt om dess vackra
blommor eller på hvad sätt den bildar sina frön.

Fig. 41. Klyföppningar
på ett blad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 14:04:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetesago/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free