Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet. En gullvifvas lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ämnet förmågan att växa ut till ett verkligt frö
med ett litet växtämne inom sig.
Så tillgår det, när växten bildar sina frön för
att nästa år gifva upphof till nya små växter, och
under tiden äro bladen och rötterna upptagna med
att tillreda den nödvändiga födan. Tänk någon
gång, när du ströfvar i skogen, hur träget de små
växterna och de stora träden rundt omkring dig
äro sysselsatta med sitt arbete. Du inandas det
härliga friska syret, som de hafva släpt ifrån sig,
och tänker föga på, att det är de, som göra
landtluften så uppfriskande och behaglig, och att de,
fastän de se ut som om de ingenting annat hade
att göra än att njuta det klara solskenet, i sjelfva
verket med tillhjelp af detta solsken sköta ganska
allvarsamma sysslor här i verlden: skaffa sig sin
föda ur marken; göra den i ordning; vända sina
blad så att de på bästa sätt insupa ljuset (och
härvid är det förnämligast de violetta solvågorna, som
äro dem behjelpliga); växa till och med om natten
genom att bygga nya celler af den föda, de om
dagen hafva upptagit; samla vinterförråd; veckla
ut sina blommor och bilda sina frön, — allt
under det de stå vänligt leende i fridfulla dungar
eller på soliga ängsmarker, så att det just är en
lust och fröjd att se på dem.
Men hvarför skola gullvifvorna hafva dessa
granna gyllene blomkronor? Helt enkla gröna
sådana skulle väl göra alldeles samma nytta i och
för frönas beskydd? Det kan så tyckas; men här
möta vi en hemlighet, som är väl värd att taga
reda på. Granska de två gullvifveblommorna 1
och 2 på fig. 42, och säg mig, hur du tror frömjölet
hittar fram till spetsen af det klibbiga märket. I
n:r 2 ser det ganska lätt ut att förklara, ty här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
