- Project Runeberg -  Vetenskapens sagoland /
177

(1886) [MARC] Author: Arabella B. Buckley Translator: Karl af Geijerstam, Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet. En gullvifvas lif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äro nämligen mycket starkare och bättre, om
frömjölet från en blomma föres bort och lemnas på
en annan blommas märke; och det sätt, hvarpå
detta plägar gå för sig, är genom insekter, som
flyga från den ena blomman till den andra och
bära med sig stoftet på sina ben och kroppar.

Om du suger i bottenändan på gullvifvans pip,
skall du finna, att det smakar sött, emedan en
droppe honung legat der. När insekterna gå in
för att hemta denna honung, stryka de mot de
gula stoftsäckarna, och en del af stoftet fastnar
vid dem. När de sedan gå till nästa blomma,
skubba de af sig detta mot dess klibbiga märke.

Betrakta n:r 1 och n:r 2 på fig. 42, och du
kan genast se, att om en insekt kommer in i n:r
1 och frömjölet fastnar på honom, just den del af
hans kropp, på hvilken frömjölet fastnat, skall
komma i beröring med märket, när han kryper
ned i n:r 2. Sålunda blifva blommorna, såsom det
heter, »korsbefruktade», det vill saga, frömjölet hos
den ena matar fröämnet hos den andra. Och
alldeles samma sak inträffar, om insekten flyger från
n:r 2 till n:r 1. Äfven då befinner sig frömjölet
så beläget, att det kommer i beröring med märket,
som sticker ut ur blomman.

Derför kunna vi tydligt och klart se, att det
är nyttigt för gullvifvan att bin och andra
insekter komma till den, och allt hvad den kan göra för
att locka dem till sig, blir alltid af största vigt.
Tror du nu icke, att när en insekt en gång kom
under fund med, att den ljusgula kronan gaf
anvisning på, hvarest honung vore att fiuna, han
snart skulle spana ut den sortens blomkronor, när
han flög omkring? Häraf finna vi, att den vackra
välluktande blomkronan icke blott är angenäm för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetesago/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free