Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet. Ett stycke stenkols historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gullvifvan och hvitsippan hafva, och att de små märken
eller inskärningar, som finnas på den, utvisa
platsen, hvarest en gång rottrådar sprungo ut.
Stora massor af sådana rotstockar med
bandlika rötter spridda omkring sig hafva funnits
inbäddade i de lager af lera, som kallas underleran
och som utgöra kollagrets botten. Häraf få vi
klart för oss, att denna underlera en gång måste
hafva varit den mark, i hvilken de nu förkolade
växternas, rötter vaxte. Och du skall bli ännu mer
öfvertygad om riktigheten häraf, då du får se, att
Fig. 47. Stigmaria: rot eller underjordisk stam (rotstock) af Sigillaria.
det finnes icke endast en, i rak linie löpande
stollgång, ur hvilken kol upptagits, men att stollarna
grena ut sig åt både höger och venster, och att du
öfverallt finner kolet liggande mellan golfvet och
taket i gången, liksom smöret i en dubbel smörgås.
Detta bevisar, att ett ganska vidsträckt stycke land
måste vara betäckt med lemningar af dessa växter,
som alla haft sina rötter i underleran.
Men hvad är då kolet sjelft? Det är ju
sannolikt att, då vi finna rötter nere vid golfvet samt
blad och stammar i taket, hela den deremellan
liggande kolmängden skall hafva uppkommit af
växter, men kunna vi också bevisa detta? Vi skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
