Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet. Ett stycke stenkols historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
strax få se, att det blifvit så pressadt och
förändradt derigenom att det varit begrafvet djupt ned
i marken, att nästan alla spår af blad blifvit
tillintetgjorda, ehuru den, som är van att göra
undersökningar med mikroskopet, dock kan se
lemningar af växter i tunna kolskifvor.
Men lyckligtvis för oss hafva också hela
stycken af växter blifvit bevarade i sjelfva kolbädden.
Kommer du ihåg från fjerde kapitlet, att vatten
som innehåller kalk kan förstena föremål, d. v. s.
låta kalciumkarbonatet korn för korn fylla upp de
afdöende fibrerna hos ett djur eller en växt, allt
efter som dessa förruttna, samt härigenom bilda ett
fullständigt aftryck af föremålet?
Nu har det egendomliga inträffat, att i South
Ouram nära Halifax, liksom på flere andra ställen,
har kalciumkarbonat sipprat in i kolbädden, innan
växterna blifvit förvandlade till kol, och i
densamma bildat runda knölar, hvilka likna
kanonkulor. När sedan allt det öfriga af växterna
förvandlades till kol, funnos dessa runda kulor qvar
oförändrade, kristalliserade, och genom att skära
tunna genomskinliga skifvor på tvären af en sådan
knöl, kunna vi tydligt urskilja blad och stammar
och underliga små runda kroppar, hvilka alla
tillsammans bilda kolet. Om vi jämföra dessa
lemningar af växter med dem, som vi finna på
kolbäddens golf och i dess tak, skola vi finna att de
sins emellan stämma öfverens, hvilket bevisar att
stenkol leder sitt ursprung från växter och från
sådana växter, hvilkas rötter vuxit i lergolfvet,
under det att deras toppar sträckte sig högt öfver
det nuvarande taket på stollgången.
Vår nästa fråga blir: hvad voro då dessa för slags
växter? Fins det någonstädes några nu lefvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
