Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet. Ett stycke stenkols historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Du kanske icke med ens förstår, hur kol kan
innehålla så mycket tjära, olja och gaser; men tänk
på, hur mycket sådana ämnen finnes i växter,
särskildt i fröna! Tänk på mandelolja, lavendelolja,
nejlike-, kummin- och terpentinoljan, som vi erhålla
ur tallar och hvaraf tjära göres. Om du tänker
på dessa och kanske flere oljor, äfvensom på huru
sporerna af lummerarterna innehålla stora mängder
likartade oljor, kan du lätt föreställa dig, att de
stora massor stenkolsväxter, hvilka blandats
Fig. 52.
tillhopa och sammanpressats, skola kunna gifva ifrån
sig olja i stor mängd, hvilken, då den upphettas,
öfvergår till gas. Du kan sjelf i en kolbrasa se
tjärdroppar sippra ut och bilda svarta bubblor,
hvilka brista och brinna. Det är af sådan tjära
som James Young först tillverkade den fotogen,
som vi bränna i våra lampor, och benzolen
härleder sig från samma ämne.
Af benzolen åter erhålla vi en vätska, kallad
anilin, af hvilken så många vackra färger göras,
såsom anilinrödt, anilinblått, anilinviolett m. m.,
och — hvad som väl synes dig ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
