- Project Runeberg -  Vetenskapens sagoland /
208

(1886) [MARC] Author: Arabella B. Buckley Translator: Karl af Geijerstam, Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet. Bina i bikupan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

naturvetenskapsmäns, som följt honom i spåren, känner
man numera till dessa djurs hemvanor i det närmaste
lika väl som vi känna våra egna; och om vi nu
redogöra för uppbyggandet af en bistad och dess
innebyggares lif, tror jag du skall nödgas erkänna, att
de bilda ett underbart samhälle och att det är en
stor artighet vi säga en person, när vi om honom
eller henne begagna uttrycket: »flitig som ett bi».

För att imellertid börja från början, vilja vi
antaga, att vi en vacker majmorgon, när solen
strålar klart öfver våra hufvuden, promenera i en
landtlig trädgård och att vi få se någonting svart, som
liknar en pudding, hänga ned från grenen på ett
äpleträd. Om vi gå närmare, finna vi dock, att
det är en stor klunga eller svärm af bin, som med
benen klänga sig fast vid hvarandra, så att hvarje
bi med sina två framben hakat sig fast vid de två
bakbenen på ett ofvanför sittande. På detta sätt
kunna ända till 20,000 bin hänga tillhopa med
hvarandra, och dock hänga de så fritt, att till och
med ett bi, som befinner sig i svärmens midt, kan
när som helst lösgöra sig från sina grannar och
bana sig väg till klungans yttersida.

Om dessa bin lemnades åt sig sjelfva, skulle
de snart nog söka ut åt sig en boningsplats i ett
ihåligt träd eller under något hustak eller
annorstädes i någon hålighet och der börja bygga sin
honungskaka. Men då vi icke vilja mista deras
honung, skaffa vi oss en kupa och hålla denna
under svärmen samt skaka varligt grenen, så att bina
falla ned deri och haka sig fast vid sidorna, när
vi hvälfva den öfver en linnenäsduk, utbredd öfver
det ställe, på hvilket kupan skall stå.

Och låt oss nu antaga, att vi skulle kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetesago/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free