Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapernas system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
otaligt många former af historia, hvilka dock så tillvida
alla sammanhöra, att de betrakta sitt föremål genetiskt-
kausalt och ytterst syfta till förvärkligandet af den hela
mänsklighetens lif omfattande allsidigt utredande uni-
versella kulturhistorien, som i sin ordning omedelbart
öfverför till historiens filosofi. Inom fältet för den
historiska forskning, som utgör förutsättningen för den
universella kulturhistorien uppträder den rika mång-
falden af historiens former och huru nära dessa be-
tingas af och sammanhänga med öfriga antropologiska
discipliner, särskildt psykologi, antropologi i inskränkt
bemärkelse och etnologi hafva vi redan antydt. På
detta fält spira då både den på geologiens och paläon-
tologiens område öfvergripande arkäologien och den på
skriftliga dokument såsom hufvudkälla sig stödjande
historien i gängse mening. Och inom denna sistnämda
framtrada den mänskliga individualhistorien (biografien),
de olika mänskliga samhällsformernas historia samt
slutligen den oöfverskådliga mångfald af discipliner,
som specialhistoriskt behandla vissa abstrakt uttagna
sidor hos och yttringar af mänskligt lif och arbete
(t. ex. språkhistoria, vetenskapernas och konsternas
historia, äktenskapets historia, åkerbrukets historia o. s. v.)
En sträng indelning af nu antydda former af historia
är omöjlig. Deras antal är så växande rikt och de
sammanhänga så intimt med hvarandra, att de få sin
specifika enhet endast genom en helt allmän betraktelse
al deras bestämdhet såsom integrerande momenter i
historien såsom den genetiskt-syntetiska vetenskapen om
människans, folkens och mänsklighetens lif. Begreppet
om utveckling är historiens regulativa fundamental-
synpunkt. Men ej blott den rena teoriens ande besjälar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
