Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapernas system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
lifvet. Och sönderfaller den rent teoretiska metafysiken
i naturfilosofi, andens filosofi — ordningen mellan dessa
discipliner heror på huruvida den antropocentriska eller
den kosmocentriska betraktelsen upptages såsom den
fundamentala — och ontologi, inclusive den formlära,
som exponerar de reala kategorierna, fördelar sig den
praktiska metafysiken i filosofisk etik, rättsvetenskap
och religionsvetenskap. Huruvida dessa praktiska veten-
skaper^ såsom strängt filosofiska äro möjliga eller ej,
eror på liden teoretiska filosofiens resultat. Beskaffen-
heten och värdet af dessa resultat liafva vi här ej att
söka yttra oss om. Visst är, att till sin idé är ingen
vetenskap mera berättigad än metafysiken. Att smäda
metafysiken är att smäda kunskapsidén i dess sanning.
Till de filosofiska vetenskaperna höra ock slutligen
historiens filosofi och astetik. De kunna båda anses till-
hora de praktiskt filosofiska disciplinerna, om man med
en praktisk vetenskap i vidaste bemärkelse förstår en
sådan, som ej undersöker sitt föremål med det exclusiva
syftet att blott vinna högsta möjliga klarhet i uppfatt-
ningen, utan äfven afser resultat, som i öfrigt äro af
larde och betydelse för människans totala lif. De
praktiska vetenskaperna liafva en öfvervägaude normativ
karaktar och detta moment saknas livarken i historiens
filosofi eller i den filosofiska skönhetsläran. — Till filo-
sofien räkna vi ock teologien, nämligen i bemärkelsen
af faran om ett histonst gifvet praktiskt filosofem. (Jao-
tänker här närmast på den kristna teologien). Såsom
sjalfständig vetenskap kan teologien endast erkännas af
. hvilken anser att det finnes andra giltiga kunskaps-
,1 °r an det nuktoritetsfria mänskliga erfarenhets-
bestämda tänkandet. Sin rätta plats har teologien i
filosofiens historia. Den är uttrycket för ett af de många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
