Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapernas system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
kunskap tankes såsom ett enda lielt och såsom egande
en enda uppgiit är då denna uppgift det systematiska
vetandet om allt, som kan vara föremål för vetande»
(Sahlin). I otaligt många former lefver det vetenskap-
liga sanningssökandet och arbetet på vetenskapssystemets
realisation. Tvänne grundformer för detta arbete kunna
emellertid spåras, inom hvilka öfriga former låta inordna
sig. Den ena är den specialvetenskapliga arbetsfördelnin-
gens, den andra den systematiska samarbetningens. Inne-
bär den förra riktningen en gång öfvervägande mot analys
och konkretion, utmärker sig den senare för en öfvervä-
gande syntetisk och absträherande tendens. Den förra
formen tager sig företrädesvis uttryck inom de empiriska
vetenskapernas område, som derför i eminent mening
bildar de sig alltmer differentierande specialvetenska-
pernas sfär; den senare uttryckes företrädesvis i och
genom den filosofiska forskningen. Ar empirien special-
vetenskapernas egentliga fält, är derför filosofien princip-
vetenskapen i universel bemärkelse. Filosofien är ock
enligt sitt begrepp och till sin syftning den definitiva
disciplinen; i sin fulländning är den således ej blott
en vetenskap, utan vetenskapen. Detta har den i viss
mening varit en gång tillförne —■ under sin ursprungstid i
Hellas — och att åter blifva det är dess i ideala uppgift.
Såsom alla praktiska ideal har denna uppgift karaktären
af ett regulativ. Att det ej mera kan förvärkligas förintar
icke dess värde. Dess fulla förvärkligande vore egandet
af den rena sanningen själf. Men denna är ju endast för
gudar. Och för ändliga väsen är nog, såsom Lessing
ungefär uttryckte det, sökandet efter sanningen skönare
än sanningen själf.
För öfrigt tillåter jag mig afsluta denna uppsats
med följande ord af den tänkare, Wilhelm Wundt, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
