- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 /
6

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vi måste rationellt utnyttja skogarnas bränsle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som före kriget
krävdes av skogarna
för bränsleändamål
innebar
bortåt hälften av
hela var årliga avverkning,
vilken
redan då med
säkerhet var större
än som i längden
uthålligt kan
avvinnas landets
21 miljoner har
skogsmark. Och
i betraktande av
den utökning,
som under krigstiden
skett beträffande
råvaruförbrukningen
inom trävaruindustrien
parallellt med
utkrävandet av
enormt ökade
bränslekvantiteter
från skogarna
inses lätt att förhållandet
ej i längden är hållbart.
Det är därför av
utomordentlig nationalekonomisk betydelse
att det bränsle, som nu kräves
från skogarna tillgodogöres på mest
rationella sätt, så att detsammas uttagning
blir så lite kännbart som möjligt
för landets växtliga skogskapital.
Och i detta avseende ha de kolossala prisstegringar, som under krigstiden ägt rum beträffande bränsle, möjliggjort mycket, som annars endast i ringa mån privatekonomiskt
sett varit tänkbart, främst då ett mera omfattande
tillgodogörande
av det s. k.
skogsavfallet
– stubbar, grenar och ris.

illustration placeholder
RISTUGGNINGSMASKINEN "CHAMPION SPECIAL"



Knivstålen äro här fästa på en vertikalt roterande

skiva som synes i mitten. Riset matas i ovanifrån

och det färdiga ristugget samlas i lådan.


illustration placeholder
STUBBRYTNINGSMASKINEN "EXTRAKTOR"



Denna apparat drives med handkraft. Maskinen är

mycket kraftig, men utnyttjar ej kraften fullkomligt

enär stubben för att komma upp måste lyftas samtidigt

som den brytes åt sidan.


Av det s. k. skogsavfallet ha stubbarna
givetvis största betydelsen, då
det gäller att utöka skogarnas bränsleproduktion.
Genom noggranna
undersökningar
har man sålunda
funnit att de virkesmängder,
som vid avverkningen
av våra tall- och
granbestånd kvarlämnas
i stubbar
uppgå till i medeltal
28 % av det
virke, som i form
av stamved tillgodogöres
(se fig. sid. 7.) Och som
bränsle är denna
stubbved på grund
av sin rikare halt
av harts och terpentin,
särskilt för
industrieldning av
i genomsnitt högre
värde än stamveden.
För att
emellertid få det
fulla värdet av
stubbveden som
bränsle fordras
att densamma
uppbrytes i friskt tillstånd, då en begynnande
förmultning av stubbarna
i hög grad sänker brännvärdet. Härför
ha tidigare förelegat rätt betydande
svårigheter, då stubbarnas upptagning
för handkraft svårligen å flertalet
marker gått för sig, förrän de
klenare rötterna bortruttnat. Emellertid
är denna fråga nu löst och maskiner
finnas tillgängliga, med vilka
man för rimliga kostnader kan upptaga
färska
stubbar å snart
sagt vilka marker som helst.
Av dylika stubbrytningsmaskiner
finnas flera olika
typer konstruerade, dels för
mänsklig kraft och dels för hästkraft.
Bland de förra typerna kunna framhållas
Extraktor (fig. ovan) som utgöres av


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1918/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free