Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 47 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De stora amerikanska trusterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konkurren-en med de övriga utländska stora bolagen, såsom Cunardbolaget, vilket
började en energisk strid mot Morgangruppen. Det erhöll ett stort
understöd av engelska regeringen, varigenom det sattes i stånd
att bygga nya, snabbgående och stora fartyg (Lusitania och Mauretania).

Oceantrusten representerade endast 60 % av atlanttrafiken, men den hoppades
att kunna besegra motståndarna genom att sänka frakterna. På en kort tid föll
fraktprisen till den grad att emigranterna för en obetydlig summa kunde göra
färden mellan Europa och New-York.

För en långvarig kamp var trustens ställning mycket sämre än dess
europeiska motståndares. Dess kapital var nämligen högt uppdrivet, och priset på
dess flotta uppgick till 350 kronor pr ton i stället för 210 för de
engelska bolagen. Det första arbetsåret 1903 gav en löjligt liten behållning,
1 242 500 kronor på ett kapital på 595 millioner kronor, d. v. s.
0,2 %, ty man hade måst avräkna 12 757 500 kronor för att betala
inkomstskatten och räntan på 175 millioner obligationer. I juli
månad 1903 föllo trustens preferensaktier från 263 kronor till 70 kronor och
stamaktierna från 70 till 25 kronor. Hamburg-Amerika linjen blev tvungen
att utjämna Norddeutsche Lloyds ofantliga förluster genom att taga den
nödvändiga summan från sina reservfonder. Trusten hade sålunda
strandat på att den icke förmådde förena mer an sex tiondelar av
oceantrafiken och därför att dess begynnelsekapital blivit alltför högt upptaxerat
för spekulation. Vidare voro de främmande
regeringarna för starkt intresserade av att bibehålla sina handelsflottor
för att de skulle låta dem utan försvar utsättas för konkurrenters angrepp.

MR CH. SCHWAB
Direktör för de stora stålverken i Bethlehem
och grundare av ståltrusten.

MR J. ROCKEFELLER
Den rikaste av de stora amerikanska trustmännen. Rockefeller har
särskilt skapat sin förmögenhet på petroleum och bildat Standard
Oil Co.

Om man söker förklara trusternas storhet och fall, kan man
lätt se att denna icke beror av en slump, men att den
icke heller uteslutande beror på de stora
organisationernas ledande förmågor. Trusternas existens beror
av vissa ekonomiska betingelser, som äro särskilt
gynnsamma för dem, och på vissa politiska förhållanden som
verka i samma riktning. Att de stranda beror på att de
nödvändiga förhållandena saknas.

Naturen själv tyckes på Förenta Staternas jord ha förberett en industriens
koncentrering genom att koncentrera råvarorna såsom petroleumförekomsterna i
Pennsylvanien och Ohio, malmerna kring Lake Superior samt genom
att samla rikedomar i det nya landet vars fruktbarhet
inbjöd till stora företag.

Men den verkliga koncentrationen i Förenta Staterna är den, där industrien
blivit framskjuten av maskinismens och transportväsendets utveckling. Och
låt oss till dessa orsaker lägga en mycket mänsklig faktor, företagarandan,
vilken uppstått just av det sätt på vilket det amerikanska folket rekryteras av
utvandrare från andra länder.

Det äar sålunda intet märkvärdigt att se den amerikanska industrien
koncentrera sig i proportioner som vi icke ha motstycke till här. Denna
koncentration är dock icke nog för att förklara trusterna, av vilka en del
såsom exempelvis sockertrusten eller whiskytrusten icke vila på någon
som helst naturlig grund och som för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>