Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 49 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spökdjur och andra apor på borneo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Av CARL FORSSTRAND

ALLT SEDAN Alfred Russel Wallace, den berömde, för några år
sedan vid hög ålder avlidne engelske naturforskaren, på 1850-60-talen
utförde sin forskningsfärd inom den Malajiska övärlden, har denna varit
föremål för livligt intresse. Wallaces mångåriga och resultatrika
undersökningar, som han några år efter hemkomsten skildrade i sitt
stora verk "The Malay Archipelago", ställde nämligen det
vidsträckta områdets fauna och flora i ny belysning, och
många av, de betydelsefulla och intressanta djurgeografiska
problem, som Wallace fann uppslagen till och som han
även avhandlat i senare verk, såsom det i flera
upplagor utgivna "Island Life or the Phenomena and
Causes of insular Floras and Faunas", stå ännu på dagordningen. Det är
under sådana förhållanden lätt förklarligt, att Wallace fått åtskilliga
efterföljare och att särskilt många av hans landsmän under de senare
decennierna begivit sig till skilda delar av hans forskningsfält, lockade av
tropikernas underbart rika natur och av utsikterna att kunna göra lika rika
samlingar och kanske lika intressanta upptäckter som han. Till dem hörde
den år 1912 av döden bortryckte Robert Walter Cambell Shelford, vars nyligen
av en bland hans vänner utgivna bok "A Naturalist in Borneo" är rik på
intressanta upplysningar om den stora öns djur- och växtvärld, etnografi m. m.
Under sina exkursioner kom den energiska forskaren, som förvånansvärt väl
tycks ha funnit sig till rätta med de klimatiska förhållandena, i beröring
med däggdjur, fåglar, krokodiler, ormar o. s. v., och bland
de iakttagelser, han härom nedskrivit, äro flera av mer än
vanligt intresse.

SPÖKDJURET, TARCIUS SPECTRUM, FRÄN RORNEO Av detta djur har ännu intet exemplar kommit till något europeiskt museum och naturforskaren som får se det i frihet kan icke undgå att förvånas över dess underliga utseende.

Bland de talrika egendomliga och intressanta djur, med vilka Robert
Shelford stiftade bekantskap, må särskilt nämnas det lilla
underliga och förut rätt ofullständigt kända spökdjuret eller
koboltmahiu, Tarsius spectum Geoffr. När de första exemplaren
av denna såväl genom sitt lustiga utseende som genom sin
allmänna skapnad uppseendeväckande varelse kommo under vetenskaplig
granskning och diskussion, blevo vetenskapsmännen tveksamma om djurets
plats och ställning i det zoologiska systemet. På grund av dess mycket långa
mellanfotsben (tarsen) ville några räkna detsamma till springmössen
bland gnagarne, och andra ansågo, att det tillhörde pungdjuren, men slutligen
enades man om, att det var den enda kvarlevande representanten för en
särskild familj, Tarsidæ, inom halvapornas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>