Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sprängämnenas verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på marken kommer den att utöva sin största verkan ned i jorden. Detta
misstag beror på att man ser ett hål i marken som enda spår av
explosionen. Men detonationens verkningar sträcka sig lika mycket nedifrån och
uppåt. Då en bomb detonerar förvandlas den praktiskt taget till en
bomb av gaser och tändande ångor av mycket hög temperatur.
Om dessa gaser äro instängda söka de spränga behållaren som innesluter
dem. Då en stor stålprojektil är laddad med ett kraftigt sprängämne, till
exempel pikrinsyra, och får explodera, springa väggarna icke blott sönder
utan de vridas ihop och slitas i stycken: verkan är så kraftig att metallens inre
yta sammantryckes och pressas mot den yttre metallen. Av dessa
verkningar kan man lätt konstatera om projektilen varit laddad med ett brisant
sprängämne eller ett långsamt och progressivt.
En annan missuppfattning, som det varit ytterst svårt att rycka upp med
roten (ty den har segare liv an hydran med de sju huvudena) är att om man
släpper ned till exempel 200 eller 250 kg dynamit på ett krigsfartyg eller en
fästning, så måste målet fullständigt förintas genom explosionen, och om
några bomber av samma storlek kastas ned på en stad från luften skulle
det räcka till att för att till största delen lägga staden i aska.
När man först började använda styrbara ballonger och aeroplan var
man allmänt övertygad om att luftbomberna skulle bli det mest
förödande krigsredskapet. Man profeterade att om krig utbröte mellan
Tyskland och Frankrike eller Tyskland och England skulle Paris eller London
snart vara lagda i ruiner av zeppelinarnas bomber.
Åtskilliga år innan världskriget bröt ut förutsade jag att bomberna från
zeppelinarna icke skulle kunna åstadkomma några avsevärda skador.
Händelserna ha givit mig rätt. Jag påpekade särskilt, att om hundra
Zeppelinare komme in över London varje dag under ett års tid och varje gång
lyckades förstöra två byggnader var, så skulle all den förstörelse som
resulterade av dessa dagliga raider, hålla jämna steg med stadens
utveckling, ty i London bygges 60 000 nya hus pr år.
Då en viss kvantitet sprängämne bringas att detonera mot en hård kropp
vilken som helst, förutsatt att den är placerad i fria luften, taga de
utvecklade gaserna så att säga sats från denna kropp och utbreda sig i den
riktning där de möta minsta motstånd, dock icke utan att samtidigt förorsaka
den hårda kroppen mer eller mindre svåra skador. Detta är orsaken till
att stora explosioner icke åstadkomma större skador än de göra. För att
nämna ett exempel vill jag påminna om en katastrof, som inträffade den
30 juli 1916 i New Yorks hamn; ett stort förråd shrapnells och annan
ammunition exploderade; bitarna föllo ned över vattnet, dockorna och
fartygen som ett verkligt järnregn. Men dock dödades endast ett obetydligt
antal männskor, och de materiella skadorna på byggnaderna i
Jersey-City, Manhattan och Brooklyn voro förvånansvärt små, om man bortser från
krossade rutor.
Hur kan det komma sig att grunden och väggarna i husen icke taga
skada fast rutorna krossas på så stora avstånd? Förklaringen är mycket
enkel: då en stor mängd brisant sprängämne exploderar utgår en
komprimerad luftvåg i alla riktningar från explosionsplatsen. Man skulle kunna
säga att det ar en oerhört kraftig ljudvåg, som går fram exakt med ljudets
hastighet, 340 meter i sekunden. Byggnader, som ligga så nära
explosionsplatsen att de träffas av själva explosionsgaserna eller det luftlager
som ligger i omedelbar kontakt med dessa, bli naturligtvis förstörda som
om de träffats av en projektil, men detta område är så begränsat att på
över 400 à 500 meters avstånd från explosionshärden kan det icke längre
bli några större materiella skador.
Ljudvågen utbreder sig dock över en radie av flera kilometer, och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
