Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spelet krona och klave och ärftligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ursprungliga raserna; ett med släta korn, det andra med rafflade och i mitten
korsningsprodukten, som enligt vad man lätt kan konstatera innehåller omkring
75 % korn lika med en av föräldrarna och 25 % korn lika med den
andra. Vad djuren angår är det ganska svårt att inhämta erfarenheter från
flera generationer; det förutsätter ett ansenligt material.
Abildningarna figur 10 visa de undersökningar, som verkställts med
trädgårdssnäckor.
Då man studerar de på varandra följande släktleden bli de mendelska
sammanställningarna mycket invecklade, isynnerhet i fall, då
studieföremålet företer flera egenskaper, som var för sig följa Mendels lagar.
Studiet av dessa kombinationer giva schema, som likna dem för krona
och klave och vilka styras av samma aritmetiska lagar. Vi kunna ej ens
tänka på att här i detalj gå in på kalkyler angående dessa olika
kombinationer; det är nog att påvisa att den klockliknande kurva som vi
erhöllo då det gällde krona och klave (fig. 7) alltid återfinnes vid studiet
av ärftlighetsfenomenen.
Man förstår lätt, att Mendels lagar giva en förklaring på vissa
atavismfenomen, d. v. s. att ett barn har egenskaper som ej framträda hos
föräldrarna, men som tillhört någon av dess förföräldrar. Det finnes till och med
teorier rörande könet, betraktat som en mendelsk egenskap. Angående
vissa missbildningar, som man ganska ofta träffar på inom samma familj,
såsom t. ex. missbildade fingrar, ha iakttagelserna ej varit nog talrika för
att på ett oomtvistligt sätt påvisa deras mendelska karaktär. Vid fall
av brakydaktyli, avbildade i figur l, påstå vissa forskare att de kunna
tolkas i enlighet med mendelska lagen, men det förefaller som om de
iakttagna fallen voro för få för att tillåta den motsatta slutledningen.
 |
| Fig. 12. Vid odling av Chrysantemum segetum får man blommor, hos vilka kantblommorna variera i antal mellan 12 och 22; kurvan som återger detta visar icke som man skulle kunna vänta ett maximum for medeltalet (16 à 18) utan i stället två maxima mot ytterändarna, d. v. s. vid 13 och 21; man kan därav sluta till att det måste finnas två rena raser, som man skulle kunna isolera genom urval, genom att odla frön från blommor, hos vilka antalet kantblommor motsvarade dessa maxima. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
