Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 134 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ballongernas fallskärmar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

for att stiga ned från 3 000 meters höjd och blott i 7 minuter från l 000
meter. Detta är ett beundransvärt resultat.

De flesta olyckshändelser inträffa under l 000 meters höjd, men om
kabeln springer lättas ballongen med så stor tyngd som. vikten av den
nedfallna kabeln och stiger därför hastigt upp till 3 000 meters höjd eller
mera, då den åter börjar komma i jämvikt. Det är först då man kan tanka
på att använda sig av skärmen. Det ögonblick man kastar sig ut i rymden är
förvisso ytterst spännande och det fodras en god dosis mod, kallblodighet
och förtröstan. Men denna manöver går dock i det närmaste automatiskt.

Landningen däremot kräver en viss urskiljning och är minst lika farlig.
Observatorn når marken när skärmen ännu befinner sig på 20 meters höjd.
Om det blåser starkt löper mannen fara att släpas bort av skärm en.
Hans kropp gör motstånd som ett ankare och skärmen går icke ned förrän
han slår emot något kraftigt hinder.

EN FALLSKARM SOM LANDAT BLAND TRÄDEN Landningen är den svåraste manövern vid nedstigningen med skärmen, ty observatorn når marken medan skärmen ännu befinner sig på 20 meters höjd, och han får akta sig att han icke blir bortsläpad av densamma.

På detta sätt dödades för någon tid sedan två observatörer; skärmarna
fattades av en häftig vind och männen krossades mot trad och murar. Men
sådana olyckor äro dock sällsynta. Förutom dessa olyckliga landningar har
man endast att på franska fronten anteckna ett fall när bärlinorna hade
trasslat in sig i skärmen och hindrade denna att veckla ut sig. Denna
händelse inträffade den 5 maj 1916 under en rasande storm, varvid ett tjugutal
ballonger gingo förlorade. Alla övriga nedstigningar lyckades däremot
fullständigt, och man kan särskilt påminna sig ett spännande fall genom rymden
från 3 500 meters höjd utfört av en observatör vars ballongkabel skars av
av ett aeroplan. Han nådde marken oskadd. Vid ett annat tillfälle slog åskan
ned i en ballong, och den som var uppe i den samma har endast fallskärmen att tacka
för att han kom ifrån saken med livet.

I avseende på drakballongerna är fallskärmproblemet i det närmaste
fullständigt löst genom denna uppfinning. Frågan är om samma maskin med fördel
kan anbringas på aeroplan. Man får icke glömma att saken här är
betydligt mera invecklad än vad det kan förefalla vid första anblicken
och att de för närvarande använda aeroplantyperna icke lämpa sig för
fallskärm. Aeroplankroppen är omgiven av ett nätverk av kablar, vilket
försvårar skärmens utveckling. Dessutom förlorar flygaren aldrig hoppet att
kunna vända sin maskin tillrätta och detta gör honom motvillig att fora med
sig en fallskärm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>