Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 138 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räknemaskinen och dess användningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fönstren. Därefter behöver man blott lägga till en enhet, eller med andra
ord skjuta fram första hjulet till höger en tand för att ersätta niorna med nollor.

Men äran att ha konstruerat den första praktiska räknemaskinen för alla fyra
räknesätten tillkommer Thomas’ i Colmar, vilken grundade sin maskin på den av Leibnitz
konstruerade trappvalsen.

Av Leibnitz apparat, som aldrig fick någon praktisk användning, finns ännu
ett exemplar bevarat i Kungl. Biblioteket i Hannover.

Thomas’ aritmometer byggdes 1820 och fulländades så småningom av uppfinnarens son. Den består av en horisontal, fast metallplatta, på vilken man kan inställa
multiplikation och division medels knappar som löpa i rännor och en rörlig linjal, på vilken de önskade resultaten bli synliga under räkningen.
Om man t. ex. skall multiplicera talet på den fasta skivan med 25 så
vevar man fem gånger, skjuter fram linjalen ett steg, vevar därpå ytterligare
två gånger och avläser produkten. Subtraktion och division åstadkommes genom
omslag av en hävarm. På Thomas idé byggde Maurel och Jayet sin arithmaurel,
som arbetar snabbt och exakt.

Den berömde ryske vetenskapsmannen Tschebyschev löste ett mera
invecklat problem. Han föresatte sig att bygga en maskin med jämn och
likformig rörelse i stället för den stotvisa i Thomas’ apparat. När man vill
göra en multiplikation med Tschebyschevs apparat inställer man
multiplikanden och multiplikatorn med hjälp
av knapparna och vrider därpå veven tills den stannar.
Multiplikatorknapparna återgå då automatiskt till
noll, och man har blott att avläsa produkten i sifferfönstren.

SUNDSTRANDS ADDERINGSMASKIN.

ODHNERS RÄKNEMASKIN

Men i föregående maskiner ha multiplikation och division bestått i
en upprepad addition och subtraktion. Léon Bollée uttänkte 1889 en
maskin som skulle spara 80 % tid genom att utföra multiplikationer
och divisioner enligt en annan idé. Hans utkast utfördes 1892 av
Egli i Zurich med Steigers Millionär.

Men vi skola övergå till moderna apparater, som automatiskt räkna ut intresse- och
annuitetstabeller, d. v. s. ge de successiva termerna i geometriska
progressioner av olika ordning.

Engelsmannen Babbage framställde den första praktiska apparaten av detta
slag. Han uttänkte också en mycket större plan, som han dock
icke lyckades förverkliga innan han dog. Han ville nämligen konstruera
en maskin, på vilken man skulle kunna utföra alla aritmetiska
operationer med hur höga tal som helst och avläsa resultaten
tryckta med deras algebraiska tecken.

Han grundade sin idé på användning av perforerade plattor, liknande
de kartonger som brukas vid vävning av bilder enligt Jacquartförfärandet.
Tack vare drottning Victorias intresse kunde den geniale matematikern
framställa tusentals delar till sin maskin, men han dog innan han hunnit
fullborda dess montering.

Två svenskar, Georg Scheutz och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>