- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 /
158

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strövtåg i vetenskapens omgivningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
KONSERVDOSORNA PLACERADE I AUTOKLAVENS KORG FÖR ATT STERILISERAS.

analys skilja mellan läderkvaliteter som äro garvade med ekbark och
icke. Men dessa analyser avgöra dock icke om det med ekbark garvade
lädret ar det mest slitstarka och icke heller vilket av två prov på sådant
läder man bör föredraga.

Läderhandlande och skofabrikanter ha länge önskat en maskin, med
vilken man skulle kunna konstatera lädrets motstånd mot slitning genom
att låta det gnida mot något rivande ämne såsom smärgel.

Försöken bestå i att trycka ett prov av känd vikt en viss bestämd tid mot
en smärgelskiva som roterar med given hastighet. Man mäter nötningen
genom att väga provet efter försöket.

I den maskin som för närvarande användes på modellbyrån i
Washington för att pröva sulorna har man ersatt smärgeln med cement för att
så mycket som möjligt härma de verkliga förhållandena vid marsch.

Sulproven som skola undersökas äro fästa tre stycken på ytterkanten
av en skiva, som ser ut som en fyrväppling och roterar med stor
hastighet. Se fotografien på sid. 157.

För ett medelprov av 20 centimeters längd och fem centimeters bredd
vägande 70 gram konstaterar man en förlust, växlande mellan 5 och 25
gram under ett försök, som varar 22 timmar och motsvarar 40 000 varv
hos maskinen, d. v. s. en marsch på 35 kilometer.

Sterilisering av födoämnen i hemmet.

För att tillvarataga så mycket av trädgårdsprodukterna som möjligt
söker man i Amerika utbreda bruket av autoklaver för att sterilisera
grönsaker och frukter i hemmen och på lantgårdarna. Man ser därför de stora
steriliseringsapparaterna för sjukhus, skolor etc. växa i antal och likaså de
små billiga apparaterna för hemmen.

Man kan icke endast insylta frukter, utan även mera materiella födoämnen
såsom potatis, rotfrukter, sparris etc. Man gör härigenom en stor besparing
och slipper alla avfall.

Den största svårigheten vid sterilisering i hemmet har man löst genom
att utbreda användningen av små kokapparater för ånga.

De flesta kokerskor bruka koka

illustration placeholder
AUTOKLAVENS ÅNGPANNA OCH KORG.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1918/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free