Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldets och silvrets utvinning och användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
millioner under 1915. Under förra året konstaterade man en minskning på
35 millioner, och det är möjligt att uttagningen till krigstjänst sänkt
produktionen i staternas gruvor.
Ryssland, som nu varit utsatt för svåra inre oroligheter, har under
de två senaste åren producerat betydligt mindre än förut. Regeringen
gör ansträngningar att draga utländskt kapital till de guldförande platserna
i Sibirien och Ural för att därigenom främja arbetena, vilka nu äro nedlagda
på grund av statens dåliga finanser. Efter allt att döma kommer denna
strävan att lyckas.
Kriget har på de stora staternas ekonomi även utövat en annan verkan
som ger sig tillkänna först nu. Man vet att nästan alla länder i världen
hade strängt begränsat silvermynten på grund av den stadigvarande
baissen på silver. Från 1885 till 1891 hade medelårspriset på silver hållit
sig mellan 40 och 50 pence per uns om 31 gram. Frän denna tid har
produktionen ökats och priset har konstant sjunkit, trots amerikanska
regeringens ansträngningar att uppköpa silvermetall för att bibehålla
kursen. Då skattkammaren i Washington upphörde med denna politik,
föll priset och steg icke vidare. År 1914 var silvrets medelvärde 25 pence
i London, dit den stora metallmarknaden ar förlagd. Under de första
månaderna 1915 noterade Hrr Mocatta och Goldsmid mycket låga kurser som
knappt överstego 25 pence. För närvarande har silvret däremot stigit upp
till nästan samma värde som 1891 med en kurs på ungefär 50 pence.
Detta beror på flera olika orsaker. För det första har produktionen
snarare avtagit än tilltagit; vidare ha småmynten från de stora bankerna,
som förr ansågos bes varliga, åtminstone delvis åter utsläppts i cirkulation för
att underlätta växlingen. Slutligen har silvret fått en alltmer växande
industriell användning.
År 1913, det sista för vilket man äger fullständig statistik, hade hela
världen producerat 7 745 ton silver varav kom l 500 på Europa och 6 000
på hela Amerika.
Liksom i avseende på guldet gingo Förenta Staterna i spetsen med 4 000
ton. Där ar silvret dels rent, dels i förening med andra metaller i ett
stort antal bly-, zink- eller kopparmineral, speciellt i följande stater:
Nevada, Idaho, Utah, Montana, Colorado, Arizona. Huvudproducenten i
Amerika näst efter Förenta Staterna är Mexiko, som lämnar omkring 1 200
ton per år. Man ser att de gamla silvergruvorna i sydamerika som en
gång drogo portugiser och spaniorer till dessa länder endast spela en
obetydlig roll i den moderna produktionen. Bland de europeiska staterna
finns det ingen vars produktion övergår 600 ton. Tyskland kommer först
med något mer än 500 ton härstammande framför allt från bearbetade
blymineral.
London är den stora marknaden for silvret, och man mottager där
årligen omkring 600 000 kilo av denna metall. Den engelska huvudstaden
levererar alla mynt som användas i de utomeuropeiska engelska kolonierna
samt Kina, vilken jämte Brittiska Indien är den största silveruppköparen
i världen, allt sedan amerikanska regeringen, på initiativ av president
Cleveland; slutade med sina uppköp år 1893. Under perioden 1907 till 1911
har Indien ensam från England mottagit omkring 1 150 ton silver.
Silverextraktionen har sålunda ökats i hög grad, ty 1868 uppgick den icke
till mer än 48 000 kilo. År 1870 utvann man 400 ton och 1892 omkring
2 000 ton, d. v. s. knappast fjärdedelen av den nuvarande produktionen.
De finansiella förhållanden som uppkommit av kriget ha givit en viss
betydelse åt silvret, som höll på att bli helt och hållet utträngt från
penningmarknaden av guldet. Helt säkert kommer dock priset på silvret att
sjunka efter fredens avslutande, och de stora bankernas silverkassa
kommer då att återtaga sitt ursprungliga värde till fördel för guldet som åter
blir utsläppt i rörelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
