Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Man kan framkalla utveckling av djurens ägg medels konstgjord befruktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i äggcellen försiggår syrgasupptagande och kolsyregivande: äggcellen andas.
Warburg fann, att syreförbrukningen efter befruktningen stegras 8-10
gånger. Härigenom blir energialstringen ofantligt mycket större i ägget
och detta ar tydligen en viktig betingelse för att utvecklingsarbetet skall
kunna sättas i gång. Warburg fann nu, att även efter fettsyrebehandling en
liknande stegring av syrgasupptagandet äger rum som vid befruktningen. Den
av fettsyrebehandlingen framkallade förändringen i äggets ytskikt är alltså
nog för att öka energialstringen i ägget. Men ägget förtär så att säga
sig självt, om ej behandlingen med det koncentrerade havsvattnet kommer till. Först
då kan energialstringen utnyttjas, omsättas i arbete. Det arbete som utföres är
äggets uppdelning i celler och dessas småningom skeende omvandling. Det
är emellertid fortfarande ej ådagalagt hur behandlingen med det
koncentrerade havsvattnet kan ha denna verkan; vi komma emellertid ännu en
gång tillbaka till denna fråga.
Betydligt längre har man hunnit i analysen av det första ledet i Loebs
metod. Man har funnit ett stort antal olika ämnen, som framkalla
membranbildningen, och vad ännu bättre är: man har funnit, att alla dessa
olika ämnen ha en gemensam egenskap: de utlösa alla färgämnen ur
röda blodkroppar. Nå, detta kan ju synas ha bra litet med
befruktningsmekanismen att göra. Det röda färgämnet i blodkropparna är löst i dessas
cellsaft. Om färgämnet utträder ur blodkroppen är det ett tecken på att
dennas ytskikt blivit skadat. Alla ämnen, som förmå att framkalla
membranbildning, skada eller upplösa alltså de röda blodkropparnas ytskikt.
Som detta synes ha rätt likartade egenskaper i olika celler, kunna
sannolikt de nämnda ämnena även upplösa ytskiktet hos sjöborreäggen.
Låter man äggen ligga för länge i lösningarna av ifrågavarande ämnen,
förstöras äggen omedelbart, överför man dem däremot efter några
minuter i normalt havsvatten inträder, som redan nämnts, membranbildning. Detta
sker som följd av en påbörjad upplösning i ytskiktet. Det allra yttersta
partiet är dock motståndskraftigt; det närmast under liggande löses däremot,
drar till sig vatten och sväller upp. Det yttersta partiet lyftes härvid av,
som fig. 3 visar, och blir till membranen.
Hur kan emellertid denna förändring i ytskiktet förorsaka att
syrgasupptagandet stegras 8-10 gånger? Ja, där stå vi ännu en gång inför gåtor,
som vetenskapen ej kunnat lösa. Vi få nöja oss med att fastställa, att
ett sammanhang finnes.
Vi ha redan nämnt, att någon utveckling blir det ej av, om vi nöja
oss med att framkalla membranbildning utan att efterbehandla med det
koncentrerade havsvattnet. Likväl uppträda även utan denna
efterbehandling vissa ansatser till celldelning redan efter membranbildningen, Så
växer t. ex. äggkärnan, såsom också sker efter normal befruktning, och
vidare utbildas en svag strålning kring kärnan. Men denna dör snart
bort och ägget börjar falla sönder, om räddningen ej kommer i form
av det så ofta omtalade havsvattnet
 |
| Fig. 3. SJÖBORREÄGG VID BEFRUKTNINGEN a, äggets utseende innan sädescellen inträngt i detsamma; b, sädescellen har trängt in i ägget och membranen har avlyfts. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
