Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinematografen blir ett av undervisningens bästa hjälpmedel - Världens regnrikaste plats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i kemi. Det ar fråga om svavlets framställning. Vi minnas hur vi vid
statens läroverk, som dock äga laboratorier, fingo nöja oss med att läsa
läroboken och se några ritade planscher. Den nya filmundervisningens
elever få vara med om att se svavlet bildas i vulkangaserna på Sicilien,
få följa arbetet i de sicilianska gruvorna. De få iakttaga de modernare
metoderna i Louisiana, de få se hur mycket som utvinnes och hur stor
ekonomi man gör med den ena eller andra metoden, de få följa
inskeppningen av svavlet till Europa o. s. v. Och omsorgsfullt förberedda
och utförda laboratorieexperiment visa svavlets egenskaper, dess kristallisering,
dess förändring av kristallform och volym vid 97°, dess förhållande vid
olika ämnens inverkan. Och detta kan visas på tusentals olika platser sedan
det en gång blivit utfört med omsorg.
Det är naturligt att en sådan upptagning kräver stort tålamod, lång
tid och ofantlig omsorg. Och detta kan man endast vänta av amatören,
som går till sitt arbete med intresse för saken och som har att räkna med
relativt små framställningskostnader. Men å andra sidan ha sådana
undervisningsfilmer ett stort värde och kunna försäljas till höga pris. Som
ett exempel kan nämnas att en film av en sumphönas liv, som upptogs av
en dam, vilken ägnat mycken omsorg åt att få en instruktiv serie, betalades
med 11 700 kronor för 300 meter. Damen i fråga hade ägnat ungefär
2 1/2 år åt upptagningen.
I England och Amerika har man redan börjat göra försök med
filmundervisning, och det vore att hoppas att
vi här i vårt land kunde göra ett allvarligt arbete i samma riktning genom att
åstadkomma en organisation för ett sådant företag.
Vårt eget lands natur, industri och handel skulle utgöra rika ämnen for
amatörupptagningar, och dylika bilder ha alltid det reellas stora intresse även
för en publik som besöker biografen for förströelse. Och därtill skulle
skolundervisningen kunna ekonomiseras och göras oändligt mycket rikare och
mera fruktbringande.
Bergsstationen Cherrapunji på sluttningen av Himalaja i Assam har länge
haft rykte om sig att vara den regnrikaste plats i världen med ett
medelregnfall som angivits olika allt efter den tid, på vilken observationen
utförts och de mätinstrument som använts. Den senaste officiella
uppgiften, som är baserad på en registirering under 40 år vid Cherrapunji
polisstation, är 1 065 cm pr år. Blanford, en auktoritet på Indiens meteorologi,
anser att medelvärdet på några ställen i Cherrapunji överstiger 1 250 cm men
ingenstädes uppgår till 1 500 cm.
Så vitt man kan se av de officiella rapporterna överflyglas dock regnet
på den indiska stationen av det som faller i Waialeale på Kauai, en av
Hawaiöarna. D. H. Campbell vid Stanford University har nyligen mätt
det; mätningarna sträcka sig dock endast över en period av fem år och
medeltalet kan möjligen sjunka genom längre observationer. Under 1912 till
och med 1916 fann man på Hawaistationen, som ligger 1 692 meter över
havsytan, att medelregnfallet pr år uppgår till det förvånansvärda talet
1 295 cm eller nära 13 meter! Mr Campbell säger att Waialeale sällan
ar fritt från regnmoln och att det nästan ständigt är nederbörd; härav
kommer det sig att hela den omgivande trakten är träskmark med
låga träd tjockt draperade med drypande massor av mossor och andra
kryptogamer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
