- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 /
293

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den elektromagnetiska kanonen - Järnvägssyllar av betong

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

ELEKTROMAGNETISK KANON

A, kanonmynningen; B, hylsläget; CC, solenoider kring röret; D, behållare for att mata kanonen
med projektiler; E, cylindrisk roterande kommutator; F, liten hjälpmotor som driver kommutatorn;
I, ledning for den negativa strömmen; J, ledning för den positiva strömmen; K, strömuttagning
för den lilla motorn; L, dynamo eller elektricitetskälla; M, lavett; N, stöd för kommutatorn; OO, kontakter; P, ratt for inriktning.

cylinderns yta äro inlagda skivor som stå i förbindelse med den positiva polen
på en dynamo och vilkas bredd avtar progressivt såsom nyss beskrivits. Mitt
for dessa skivor ligga borstarna som var och en är förenad med ena polen
på den solenoid till vilken den hör. Skivorna äro ordnade i spiral från
ena änden av cylindern till den andra så att spiralen gör ett fullt varv kring
cylindern, och så att var och en av dem en gång under cylinderns omlopp
kommer i kontakt med motsvarande borste som ligger an mot cylindern.
Då en borste lämnar den skiva som motsvarar honom tar följande borste
kontakt med den följande skivan, och på samma sätt ända till den sista,
varpå cykeln upprepas. Solenoidernas andra pol ar förenad med
dynamon eller den använda strömkällan. När cylindern roterar öppnas och
slutas, strömmarna i solenoiderna, successivt och under allt kortare tider
och var och en uteslutes ur strömbanan innan den nästkommande ingår.
Då en projektil blivit införd i hylsläget, vilket sker automatiskt, sluter;
man en kommutator och sänder därigenom ström i den första solenoiden.
Det uppkommer en elektromagnetisk kraft, som utövar dragning på
projektilen, vilken drages framåt ända till den punkt där den magnetiska
attraktionen har sitt maximum; projektilens spets är då framme vid den andra
solenoiden; i detta ögonblick upphör strömmen i den första och börjar i
den andra. Hastigheten, med vilken projektilen går in i denna, ökas av
hela den elektromagnetiska kraft som där utvecklas, och hastigheten blir
större och större för varje solenoid som passeras anda tills projektilen
slungas ut ur kanonmynningen.

I detta ögonblick släpper en automatisk mekanism, som icke är utritad
på figuren, in en ny projektil i hylsläget, och skottlossningen kan sålunda
fortsätta utan avbrott.


I England försökte man for några år sedan syllar av betong för att se
om sådana ställde sig fördelaktigare än träsyllar. Emellertid ledde försöken
då icke till några resultat. Nu har man tagit upp dem på nytt på grund av
prisstegringen på trä, och man har funnit att längdsyllar under båda
skenorna ar lämpligast medan skenorna hållas samman av stålstänger.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1918/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free