- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 /
307

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapen och livet band iv årg. iii n:r 5 september—oktober 1918 n:r 15 - Radium och dess strålar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



MAGASIN FÖR VETENSKAPERNA 0CH DERAS TILLÄMPNINGAR I DET MODERNA LIVET

Redigerat och Illustrerat för var man

Redaktion: 14 Götgatan, Stockholm — Telefoner: Riks 13569, Sthlms 13526
Annonskontor och expedition: Regeringsg. 19—21 - Telefoner: Riks 1592, 22785, Sthlms 5149
Utgivare: Fil. Kand. Edvin Thall — Förlag: Hugo Gebers Förlag

Eftertryck av text och illustrationer förbjudes

Band IV Årg. III N:r 5 September—Oktober 1918 N:r 15


Av EVA RAMSTEDT

FIL. DR DOCENT I RADIOLOGI VID STOCKHOLMS HÖGSKOLA

Inom alla naturvetenskapens grenar kan det nittonde århundradet
betecknas som ett märkesårhundrade. Detta gäller i lika hög grad, då
avseende fästes vid det teoretiska utforskandet av naturfenomenen
som vid deras tillämpning på det praktiska livet.

En forskningsgren, som väl i början syntes ha mera
enbart teoretiskt intresse, men som med tiden
även blivit av den största praktiska betydelse,
var den, som sysslade med elektricitetens gång
genom förtunnade gaser i s. k. urladdningsrör.
Vid ett tryck av endast någon milliondels atmosfär
uppträda i dessa tre slag av strålar, nämligen
katodstrålarna, som utgå rätlinigt från katoden, kanalstrålarnaoch slutligen de underbaraste av dem alla, röntgen- eller X-strålarna. Dessa
ha som bekant den märkliga egenskapen att gå igenom för vanliga
ljusstrålar ogenomträngliga kroppar, och ehuru de ej göra intryck på våra
synorgan, dock påverka en fotografisk plåt.

illustration placeholder

FIL. DR EVA RAMSTEDT

Ar 1896, året efter Röntgens upptäckt av X-strålarna, gjorde den
franske fysikern Henri Becquerel den icke mindre uppseendeväckande
iakttagelsen, att ett förut bekant kemiskt ämne,
uran, utsände strålar med samma verkan som strålarna
från ett urladdningsrör. För att frambringa de senare
måste man emellertid använda mycket starka
elektriska fält, det var alltså nödvändigt att utifrån tillföra stora
mängder energi. Uran eller becquerelstrålarna däremot
utsändes spontant, utan att energi tillfördes utifrån, och strålningen
fortsatte dag ut och dag in med precis samma styrka.
Det var isynnerhet detta, som väckte den allra största
undran. Man visste, att energi aldrig kan fås for intet, och
här hade man ett ämne, som ständigt och jämt avgav energi i form av
strålar, utan att det var möjligt att upptäcka någon yttre anledning. Till
frågan om varifrån denna energi härstammar återkomma vi senare.

Ej heller kunde man genast avgöra,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1918/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free