Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 314 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur vägarna beläggas for att stå emot automobiltrafiken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DEN PÅLAGDA CEMENTEN HYVLAS SEDAN MED DENNA APPARAT

For att få en jämn beläggning låter man kautschukbeklädda läderremmar glida
fram över ytan genom att upprepade gånger skjuta hyvelapparaten fram och tillbaka.

vägen, binder dammet och hindrar fuktighet att tränga in i vägen och mjuka
upp den sa att nytt damm bildas. Man kan pålägga tjäran antingen kallt
eller varmt; särskilda apparater för att breda ut och värma tjäran ha blivit
konstruerade och äro numera i allmänt bruk.

Tjärbeläggningen skyddar och bevarar vägen. Man har funnit att en
nötning av 40 millimeter på en otjärad beläggning motsvarar en nötning av
endast 8 millimeter for en tjärad beläggning av samma natur. Men detta
resultat består endast sa länge tjäran ligger kvar på ytan, och det gör den
högst ett år.

För att få en mera varaktig verkan blandar man in tjäran till en viss
tjocklek i själva vägbeläggningen. I teorien går denna metod, som kallas
tarmakadam, till sa att man först upphettar stenen i en ugn tills all
fuktighet gått bort. Därpå blandas den med kokande tjära i proportionen 45 liter
på en kubikmeter sten. De tjärade stenarna föras sedan ut på vägen,
där de valsas ut med ångvält. Försök ha visat, att en på detta sätt belagd
vag efter två år icke undergick den minsta nötning, utan var lika jämn
som omedelbart efter påläggningen.

Amerika, som icke hade några goda vägar, måste i hast bygga sådana när
automobilerna vunno spridning, och England som av samma anledning
måste lägga om sina uppfunno nya förfaringssätt, som kräva en vidlyftig
apparat och icke löna sig annat än när det gäller att bygga ett stort antal
kilometer. I Amerika står betongvägen med cement högst i gunst. En
del städer ha upptagit särskilda lån för att kunna uppfylla sina
förbindelser, som varit alltför stora för att kunna vara ekonomiska. Man måste
nämligen för att bygga en väg enligt den amerikanska metoden först

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>