- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 /
330

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Där de resandes liv hänger på en tråd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på perrongen. Vagnskorgen är utförd av trä och aluminium och fäst vid
bärvagnen medels en stadig triangelformig stomme. På överdelen finns en liten
plattform, från vilken man kan undersöka bärvagnen och kablarna.

Den djärvaste av alla nu existerande linbanor är helt säkert den som går upp
till Wetterhorn, en bergstopp av 3 703 meters höjd belägen nära Grindelwald
i Berner Oberland.

Linjen förbinder två punkter på 425 meters vertikalavstånd mellan
höjdpunkterna 1 253 och 1 678 meter och underlättar bestigningen av
Wetterhorn. Horisontalavståndet mellan de båda ändstationerna är 367 meter.

Vagnarna gå fram mycket högt över marken. Varje vagn bäres av
fyra hjul som rulla på tvenne vertikalt över varandra liggande
kablar. Vagnen ar fäst vid två dragkablar av stål av 2 centimeters
diameter som rullas upp på en elektrisk vinsch på 50 hästar,
installerade i övre stationen. De båda ändarna på kabeln äro fästa vid var
sin vagn, vilka sålunda hålla varandra jämnvikt i det den ena går upp när
den andra går ned.

illustration placeholder
TOTALVY AV MONT KOHLERER-BANAN

Luftbanan lämnar alla de pittoreska platser som ligga
i dess väg oberörda. Vagnarna gå fram utan buller
och rök med en hastighet som växlar mellan 7 och
11 kilometer i timmen. I de flesta fall ligger
avgångsstationen strax bredvid en järnvägsstation så att
de resande lätt kunna fortsätta uppför berget.

Varje vagn bär en automatisk bromsanordning, som fungerar i händelse
dragkabeln brister. Systemet är baserat på sträckning av starka
stålfjädrar. Sådana fjädrar ge mycket större säkerhet än andra
energikällor, som ofta användas i dylika fall, såsom komprimerad
luft, elektricitet eller vatten.

I händelse strömmen från elektricitetskällan skulle brytas
är vagnen försedd med ett hjälpbatteri av ackumulatorer.
Den kan också drivas för hand, men då naturligtvis ytterst
långsamt.

Vagnarna med 16 platser äro 3,35 meter långa
och 3,20 meter breda. De bestå i själva verket
av två parallella, av varandra oberoende lådor, vilkas
närgränsande väggar ligga 0,5 meter
från varandra för att bärkablarna skola
kunna passera mellan dem vid övre
delen av banan. Tack vare den ledade
upphängningen förblir vagnskorgen, som tom väger 4 000 kg,
alltjämt horisontell trots den växlande lutningen
på bärkabeln och vagnen.

Banan passeras på tio minuter vilket motsvarar en hastighet av 1,3 meter
i minuten.

Hela linjen kostade i uppsättning och material 350 000 francs.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1918/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free