Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huvudräkningens användning i det praktiska livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Av GENERAL PERCIN
DET ÄR VÄL knappast någon av oss som icke i sitt dagliga arbete
måste utföra hastiga approximativa beräkningar, t. ex. för att beräkna:
summan att betala, när man vet priset på varan och hur mycket man köpt;
avståndet mellan två platser på en karta, när man känner kartans skala;
tiden som en stafett behöver för att föra fram en militär order, när
man vet vilken hastighet han använder.
För att lösa sådana problem har man icke alltid tillgång på penna och
papper. Man är kanske ute i det fria, i kyla, regn och blåst, där det
är omöjligt att skriva. Och man kanske har bråttom, och måhända
behöver man icke heller räkna alldeles exakt. Då måste man använda
huvudräkning.
Detta slags beräkning har den fördelen framför räkning på papper, att
det tvingar den räknande att tänka och sålunda hindrar honom att begå
alltför grova fel.
Skolan förbereder oss mycket bristfälligt för huvudräkningen. De som
icke gått i skolan äro oss ofta överlägsna i den konsten. Låt oss som
exempel antaga att man vill approximativt veta summan av 37,85 kr och
8,75 kr. Låt använda lagarna för vanlig räkning på papperet. Vi säga:
5 och 5 gör .......... 10
skriv upp............. 0
och behåll i minnet... 1
och 8 gör............. 9
och 7 gör............. 16
skriv upp............. 6
och behåll i minnet... l
och 7 gör............. 8
och 8 gör............. 16
skriv upp ............ 6
och behåll i minnet... l
och 3 gör............ 4
Detta gör inalles 12 olika operationer, som var och en kan ge
upphov till ett fel, vilket går med in i de följande operationerna och
adderar sig till de fel man där begår. Så att siffran för de högsta enheterna,
som är mest intressant att veta, har största utsikten att bli felaktig.
Denna siffra får man för övrigt veta sist.
En som räknar i huvudet går till väga på ett helt annat satt. Han
fäster sig till en början icke vid örena utan säger:
37 och 8 gör 45,
en första operation, som om han stannade vid den skulle ge honom
resultatet på 3 eller 4 % när.
Men utan att fästa någon större uppmärksamhet vid örena märker han
dock att de tillsammans ge något mer an l kr. Han säger då:
detta gör 46 kr och litet till: låt oss säga 46 och 50 öre.
Han erhåller sålunda i 2 operationer i stället for 12 ett resultat som
ar riktigt på mindre an l % när.
Man ser sålunda att reglerna för huvudräkning äro motsatta dem for
räkning på papperet, de enda man får lära sig i skolorna.
Huvudräkningen ger först de högsta enheterna. Man fullständigar därefter
resultatet, om det behövs och om man har tid.
Räkningen på papper ger däremot ett fullkomligt exakt resultat antingen
man vill det eller ej, men den tar mycket längre tid.
Metodens princip.
Vem har icke förvånat sig över hur hastigt specerihandlaren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
