Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stålets kvalitet förbättras genom tillsats av olika specialmetaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Av INGENJÖR GUSTAVE COURTELIN
EHURU FABRIKATIONEN av vanligt kolstål gjort stora framsteg under de senaste
tio åren fordrar dock den moderna mekaniken, automobil-, aeroplan-, verktygs-,
kanonindustrien en metall med särskilda egenskaper i fråga om homogenitet
och motståndskraft.
De stålsorter som motsvara nämnda industriers behov kallas i allmänhet
specialstål. De utgöras av kolstål, till vilka man med avsikt satt andra
element, av vilka de mest använda äro nickel, mangan, krom, wolfram,
molybden, vanadin, kisel och en del andra.
I allmänhet kallas ett specialstål binärt då det innehåller blott
ett specialelement utom kol. Det kallas ternärt när det innehåller två o. s. v.
Nickelstål med eller utan tillsats av krom var det första specialstål som
fick allmännare användning inom här ovan nämnda områden.
Nickelmängden som tillföres kolstålet växlar mellan 1,5 och 25 %.
Hos nickelstål av den första kategorien, där halten växlar mellan 3 och
6 % liksom även hos nickel-krom-stål, visa sig de säregna egenskaperna
efter en speciell behandling, som går ut på härdning med efterföljande
uppvärmning av den halvbearbetade metallen. På denna kan man nämligen
lättare bestämma härdningen än på rå metall och man undviker de
formförändringar som en sådan behandling skulle kunna åstadkomma hos
helt och hållet färdigställda stycken. Efter härdning och omvärmning få
dessa stålsorter ett motstånd av 100 kg och mer per kvadratmillimeter,
medan de samtidigt bibehålla största delen av den tänjbarhet de äga i
naturligt tillstånd. Slutligen blir metallen genom denna behandling
fullständigt homogen utan skadliga kristalliseringar.
Denna stålsorts användning till smidda stycken
såsom axlar, hävarmar, vevstakar etc. innebär en besparing av ända
till 20 à 25 % tack vare dess ökade motstånd mot krafter av alla slag vid
kontinuerligt arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>