Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 356 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ämnar amerikas industri utbyta kullagret mot rullager?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

längre ned skola se är friktipnskoefficienten i ett kullager blott omkring
tiondelen av vad den är i det bästa glidlager.

Det var en tysk, professor Stribeck, som på 1890-talet kom på tanken att använda
kulor som rullyta. Han visade med talrika försök, vilka ofantliga
fördelar hans system innebar. Det var vid den tiden kullagren
vunno insteg i velocipedindustrien, vilken till stor del har just
dem att tacka för sin snabba utveckling.

Kullagrens fördelar äro också oomtvistliga. En axel som är lagrad
på kullager kan vridas runt med en kraft som endast är tiondelen
av den som fordras for att vrida en likadan axel i vanliga glidlager.

Oljeåtgången ar också obetydlig; den ar endast tjugondelen av vad
som behövs for ett vanligt lager. Smörjningen behöver knappast
förnyas mer an tre gånger årligen.

Därigenom att friktionen är så obetydlig blir slitningen, också
förminskad i samma proportion. Ett kullager kan faktiskt
gå i tio ar utan att man kan upptäcka någon förslitning i detsamma.

Med sina små dimensioner intaga kullagren föga plats i maskinerna, där
utrymmet alltid spelar en stor roll.

Dessa fördelar ha, som naturligt är, blivit uppskattade av industrien, som
alltmer tagit kullagren i bruk och vidgat området for deras användningar.
Automobilen var den första kunden;

den fann här medlet att med samma motor kunna taga sig upp för brantare
sluttningar och transportera större tyngder. Snart följde den övriga
industrien efter: dynamos, motorer, turbiner, fläktar, alla
mekaniska maskiner som rotera med stor hastighet äro numera
försedda med kullager. Och man kan förmoda att inom en icke avlägsen framtid
även ångmaskiner och lokomotiv allmänt komma att rulla på kullager.

N. K. A. AXIALLAGER
Det ovan visade radiallagret tjänar till att upptaga tryck i radiell riktning
såsom mellan ett hjul och dess axel, Axiallagret upptar däremot tryck i axelns längdriktning.

Allt efter metallens kvalitet kan nämligen bristningsgränsen för
härdade stålkulor variera i kilo mellan 3 500 och 4 500 gånger
kvadraten på diametern uttryckt i centimeter.

Men vilka fulländande verktyg fordrar icke denna industri, vilken minutiös
noggrannhet, vilka skickliga arbetare, vilket fulländat material! Utan att gå in i
detaljer, som förövrigt ofta bestå i handlag som de olika fabrikerna
bevara som hemligheter och på vilka de grunda sina produkters överlägsenhet över
andra, kan det vara intressant att hastigt låta faserna i framställningen
av kulorna och ringarna som hålla dem passera revy.

N. K. A. RADIALLAGER
Kullagret utgöres av två ringar, mellan vilka kulorna rulla i löpspår som äro
uttagna på den yttre ringens innersida och på den inres yttersida.

Kullagret är ett mekaniskt organ sammansatt av två koncentriska
ringar, mellan vilka löper en rad kulor, som kvarhållas i läge av två löpspår, så
att diametern på kulan är en smula större än avståndet mellan spåren.
Detta organ överför den ofta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>