Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyare undersökningar om norrsken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
övriga punkter av bågen. Denna förlorar på sagda ställen sin regelbundna
form och erhåller utbuktningar som ofta utveckla sig till veck (se fig. 4).
Bågen har övergått från den "lugna" formen (fig. 3) till den "rörliga"
(fig. 4). Från vecken utskjuta strålar mot höjden och så kallade
norrskensdraperier bildas (fig. 6 och 7). Då företeelsen utvecklar sig starkare och
rycker närmare åskådaren ser denne huru flammor skjuta upp från de starkt
lysande ställena och med en virvlande rörelse stiga mot zenith. Det
är påtagligt att här en urladdning äger rum av jämförelsevis långsamt
gående strålar. Detta motsvarar den lägre delen av kurvan för
horisontalintensiteten i fig. 2. Stundom rycka dessa flamningar, som synas blossa
upp på bestämda ställen på himlen allt närmare åskådaren, så att de
slutligen uppträda även på den södra delen av himlavalvet. Strålarna och
flammorna synas då av perspektiviska grunder löpa samman mot en punkt
på himlen dit en fritt svävande magnetnål pekar med sin sydända. Kring
denna punkt som är jämförelsevis mörk, utvecklar sig den så kallade
koronan och norrskenet uppträder därvid i dess praktfullaste form (se
fig. 8). Ljusutvecklingen kan då vara så stark att belysningen blir lika
kraftig som vid månsken. Vanligen förekomma därvid rött färgade partier
jämte de mera normala gröna och mjölkvita. Flamningen avtar efter
någon tid, vanligen omkring en halv à en timme, så småningom, koronan
bleknar. Slutligen står ett över himlen utbrett blekt sken kvar jämte en
lugn båge nära den norra horisonten. Ofta sjunker denna då sakta,
antydande att elektriska laddningar fortfarande tillföras luftkretsen på
nordligare trakter.
Norrskensföreteelsen kan gå tillbaa innan den nått denna höjdpunkt,
andra sidan kan den bleka kvarstående bagen återigen tilltaga i
styrka och hoja sig samt utsända strålar. Ofta ser man kraftiga norrsken flera
kvällar å rad, vilket antyder att jorden under flera dygn kan vara utsatt
för bombardemang av från solen utstötta elektriska partiklar. Ofta
återkomma kraftiga norrsken efter omkring 26 dygns mellantid. Under
denna tid vrider sig solen ett varv kring sin axel, och jorden befinner sig mitt
emot samma punkter på solen som 26 dygn tidigare. Detta häntyder på
att bestämda ställen på solen äro eruptionshärdar, som utsända de
norrsken förorsakande partiklarna. Man antager på goda grunder, att dessa
eruptionshärdar äro de s. k. solfacklorna, där solen lyser med sin största
styrka.
Under norrskenets förlopp märker man ofta hurusom på bestämda
ställen av himlavalvet mörkare partier uppstå for att ofta lika hastigt
försvinna som de bildats. Det lider intet tvivel att dessa mörka fläckar
förorsakas av svaga molnbildningar. Ofta ser man också himlen, som förut
varit klar, efter norrsken överdragas av en molnslöja. Sammanhanget mellan
norrsken och molnbildningar är så påtaglig att det var känt redan av
De Maivan för nära 200 år sedan och det framhölls kraftigt av norrmannen
Hansteen (1830) och dansken Adam Paulsen (1893) båda tillhörande sin
tids allra främsta norrskensforskare.
Som av ovanstående torde framgå, ha de sista åren bragt
norrskensforskningen betydande sträckor framåt, men ännu återstår mycket att
utforska innan vi kunna säga oss med större noggrannhet känna den
lika praktfulla som gåtlika företeelsen. Glädjande nog finnas
förhoppningar att även i vart land regelbundna observationer av betydande
omfång i den närmaste framtiden skola sättas i gång för att samla material
till lösningen av den lockande gåtan. I alla händelser synas vi ha kommit
i besittning av lyckliga angreppspunkter från vilka lovande framsteg
inom detta område synas böra kunna utgå. Som naturligt är erbjuda de
skandinaviska länderna på grund av sitt läge mycket gynnsamma
förhållanden for norrskensforskaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
