Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Problemet om aeroplanens landning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
|
HJULEN OCH BROMSEN PÅ ALBATROS-MASKINENS UNDERREDE
Underredet utgöres av två V-formiga ramar fästa vid skrovets sidor. Stötfångaren
består av kautschukringar inneslutna i en läderslida. Korset, som synes mitt på
axeln, är avsett att skjuta ned i jorden för att hejda aeroplanet. |
medar. Detta försöktes på samtliga Farman-biplan och användes sedan
av de flesta konstruktörer.
Den ökning i hastighet som uppnåtts under de allra senaste åren har
haft till följd att aeroplanfabrikanterna vidtagit en hel del förändringar på
apparaternas underreden. De långa medarna, som voro bra för att stiga
upp och landa på en aerodrom, motsvarade icke de militära behoven.
När medapparaterna gingo ned på gräsmark ställde de sig nästan alltid
på näsan, beroende på att medarna fastnade i gräset så snart detta
blivit en smula högt och tvärt hejdade aeroplanet. Man har sålunda
fått inskränka medarna mer och mer, och de flesta moderna aeroplan sakna dem
helt och hållet.
FALTLANDNING
Aeroplanet stiger ned i lutande läge A, och
vändes rätt just i det ögonblick då det tar marken.
En del apparater, såsom exempelvis Blériot och Morane, landa alltid
på de bada framhjulen och den bakre stöttan som bär upp stjärten
kommer i beröring med marken först när aeroplanets hastighet blivit betydligt
mindre, d. v. s. endast några meter från den slutliga stoppunkten.
Andra såsom Nieuport, landa på tre punkter, den bakre stöttan träffar
marken samtidigt med de båda bärhjulen; det är vad man kallar
fältlandning. Den har den fördelen att den blott fordrar
litet utrymme emedan stöttans friktion mot marken räcker till
för att stanna maskinen på några meter. Men däremot fordrar
denna landning stor skicklighet från flygarens sida; om han felaktigt
beräknat höjden på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1918/0395.html