- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 /
409

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextanten och gyroskopoktanten och deras användning på sjön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Av ALFRED POIDLOUÉ

FÖR ATT BESTÄMMA vinkeln och höjden till en stjärna använder
man sig på sjön av precisionsinstrument som kallas sextanter, med vilka
man kan uppskatta vinklar på 120° à 130°.

Vad är en sextant?

Sextanten (fig. 1) består av en metallram, vars båda sidor bilda en
vinkel på omkring 70°; vi skola längre fram se hur man med 70°
kan mäta 130°.

De båda benen äro i samma plan förenade genom en limb som är
uppdelad i grader, minuter och sekunder; en rörlig alidad, Vars
vridningsaxel går genom spetsen på vinkeln som bildas av de
båda sidorna och som nedtill är försedd med en visare, bär en
stor spegel som är ställd vinkelrätt mot dens plan.

På vänstra sidan finnes en liten spegel som likaledes är
vinkelrät mot gradskivans plan och parallell med högra ramen; endast
nedre halvan av denna spegel är speglande, under det den övre är genomskinlig.

På högra sidan finns en kikare, vars optiska axel alltid är riktad mot
den lilla spegeln, men som med hjälp av en skruv kan förflyttas vertikalt.

Om man placerar limbens plan i det plan som bildas av ögat och
två föremål och sedan rör på alidaden och därmed också på den stora
spegeln, kan man få ett föremål som synes direkt i kikaren genom den
icke speglande delen på den lilla spegeln att sammanfalla med den
reflekterade bilden av det andra föremålet; därigenom kan man bestämma
vinkeln som bildas av observatorns öga och de båda föremålen; denna
vinkel avläses på limben.

Vi komma här att tala om att taga en stjärnas höjd över horisontlinjen,
d. v. s. den vinkel stjärnan gör med sagda linje; för att klara
begreppen påminna vi om att denna vinkel bildas av stjärnan, observatorns öga
och den imaginära punkt där Sextantens plan skär horisonten (fig. 2).

Som den lilla spegeln parallell med högra ramen blir vinkeln mellan
de båda speglarna lika med vinkeln AOC, som man kan avläsa på limben,
men vinkeln mellan speglarna är i själva verket intet annat än halva den vinkel
som bildas av ögat och de båda föremålen (fig. 3).

åt oss antaga att de båda speglarna äro parallella och intaga läget
dd; när kikaren DE riktas mot ett
mycket avlägset föremål t. ex. en stjärna R, ser man R direkt i den

illustration placeholder
Fig. 1. SCHEMATISK TECKNING AV EN SEXTANT
M, stor spegel; L, kikare; A, alidad; P,
handtag; C, ram: Lo, lupp för att avläsa
skalan på nonien; Ve, nonie; V, inställningsskruv; m,
liten spegel; s, färgade glas; hv, Limb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1918/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free