Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextanten och gyroskopoktanten och deras användning på sjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
horisonten ofta beslöjad; om nätterna är det ytterst sällan man kan
urskilja den tydligt, vilket gör observationerna av måne och stjärnor
svåra och mindre noggranna.
Som målet med stjärnhöjdbestämningen från horisonten är att
bestämma vinkeln som riktningen till stjärnan gör med lodlinjen på platsen har
man sökt något sätt att slippa ifrån havshorisonten, som strängt taget icke
skulle behövas.
Det var amiral Fleuriais som uppfann gyroskopsextanten, och
gyroskopoktanten är blott en lycklig modifikation av hans instrument.
Man vet att axeln i ett gyroskop som satts i gång med tillräcklig
hastighet efter ett visst antal svängningar antar fullkomligt vertikal riktning.
Men som det är mycket svårt att bestämma vinkeln som riktningen till
en stjärna gör med lodlinjen har man sökt kringgå denna svårighet genom
följande anordning.
Låt oss antaga (fig. 15) att vi placera en alidad på övre delen av ett
orörligt gyroskop, vars axel är vertikal; alidaden A A’A"Ä’" är fast
förenad med gyroskopet och symmetriskt till en diameter till gyroskopets
omkrets. Vid ena änden av alidaden A"A’" fästa vi en lins vinkelrätt mot
diametern A A’" och på den andra sidan en metallstav parallell med
linsen; staven bär på samma höjd som linsens centrum en liten skiva av
svärtat glas F, på vilken man dragit upp genomskinliga horisontella
streck.
Låt oss vidare placera en astronomisk kikare på godtyckligt avstånd
från linsen och så att dess optiska axel går genom linsens centrum; låt oss
nu slutligen sätta gyroskopet i gång.
Det är bekant att när ögat mottager ljusstrålar som utgå från ett
upplyst föremål så påverkas näthinnan under en viss tid, t. ex. en
tiondels sekund; om vi då låta bilden på nytt påverka näthinnan innan det
första intrycket ännu hunnit försvinna kommer åskådaren att se en
stadigvarande bild av horisontella streck.
Följaktligen, när gyroskopet, som uppbäres av oktanten och befinner
sig på passande avstånd, roterar med stor hastighet framför kikarens
objektiv ser åskådaren fullt kontinuerligt de horisontella strecken på skivan och
det är från dessa streck han tar höjden i stället för att taga den från
havets horisont.
Man ger gyroskopet önskad hastighet, t. ex. 7 200 varv, genom att
med en pump suga ut luften ur den lufttäta lådan B (fig. 14), som
innehåller gyroskopet; den yttre luften strömmar då häftigt in i lådan och
riktas mot de små skovlarna i gyroskopets omkrets; med denna fart kan
man ledigt göra iakttagelser under cirka en halv timme. På plåten F (fig. 16)
äar avståndet mellan de genomskinliga horisontella strecken som synas i
kikaren 10’; man har tagit bort mittenlinjen, och mitten mellan två
angränsande linjer, vilkas avstånd ar 20’, bildar en fiktiv linje som tjänstgör
som mittenlinje.
Man räknar antalet streck mellan denna fiktiva linje och stjärnan,
varvid man med ögonmått uppskattar tiondelar av intervallerna. Man utför
observationen på följande sätt: när axelns första svängningar efter
gyroskopets igångsättning dämpats och den blivit i det närmaste vertikal, rör
man på oktantens alidad för att genom dubbel spegling i de båda
speglarna få in stjärnan bland de genomskinliga linjerna; man fäster därpå
alidaden med dess skruv. Man observerar sa stjärnans koincidens med
strecken i samma mån som den förflyttar sig på plattan F och noterar
omsorgsfullt tiden. Man kan sålunda göra en serie observationer medan
stjärnan befinner sig bland strecken på den lilla plattan F.
Med detta nummer följer titelblad och register till årgången 1918.
Pärmar finnas att erhålla till ett pris av 2.25 kr. per stycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
