Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elsass-lothringens livskraft och rikedomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle ha blivit densamma, om de bägge provinserna kvarstannat under
Frankrike i stället för att komma i beroende av en administration, där
de betydelsefulla posterna besättas av tyskar med förbigående av infödda.
Men konsekvenserna gå ännu längre. Regimförändringen 1871 har icke
förorsakat Elsass-Lothringens ekonomiska uppsving; den har i stället blott
utsatt landets framtid for de största faror. Annexionen har haft till direkt
följd en utvandring till Frankrike, som lett provinserna och moderlandet
in i de mest allvarliga och ödesdigra förhållanden.
"Den förlust emigrationen vållat oss", skriver Eccard i en ypperlig
studie över Elsass’ borgerskap, "dessa hundratusentals människor och
milliarder francs, den skicklighet och intelligens, som flytt från oss, den
undandrar sig varje beräkning, den är oersättlig."
Så snart kriget var slut började emigrationen. Den l oktober 1872,
den sista frist som medgavs, övergåvo 60 000 elsassare sina hem. Sedan
dess har utvandringen icke upphört. Den har, trots tillströmningen av
tyskar, nästan förlamat befolkningens tillväxt. Statistiken för femårsperioden
1905-1910 visar, att befolkningen under denna period har stigit från
1 814 564 invånare till l 874 014. Alltså en ökning av 60 000 i runt tal, eller
3,28 på 100. Om man söker anledningen till denna stagnation, så finner
man att den icke kommer sig av minskning i födelsesiffran, som
visserligen sänkts från 36 på l 000 till 26 men som kompenseras av lägre
dödlighetssiffra. Den beror heller inte på ett avstannande av den tyska
immigrationen, ty 22 000 tyskar ha under denna femårsperiod inflyttat i
Elsass. Skälet är att 50 000 elsassare lämnat landet under denna tid.
Förbindelsen mellan Elsass-Lothringen och Tyskland har som redan
nämnts haft till följd en verklig invasion av tyskar. Statistiken for 1910
visar en totalsumma på nära 300 000 preussare, bajrare, badensare,
würtembergare, saxare o. s. v., som alla bosatt sig i rikslandet.
Man har också fått bevittna hur hela den lothringska industrien nästan
fullständigt övergått till tyskar t. ex. Stumm, Röchling, Thüssen. De stora
affärsföretagen arbeta vanligen med tyskt kapital och tyska ledare. Och
vad som gäller om trakten kring Thionville har även sin tillämpning
annorstädes. Mellan elsassarna och deras konkurrenter tyskarna råder i
följd härav stark motsättning.
Mot de infödda affärsmän, som förblivit trogna mot sitt gamla
fosterland har under de senare åren forts en häftig kampanj, iscensatt av
fanatiska pangermanister. Den skandal, som framkom inför offentligheten, då
"Société alsacienne de constructions mécaniques" tvangs att avskeda en
fabrikschef, som misstänktes for att hysa sympatier för Frankrike, har
kastat ett skarpt ljus över förhållandena och inom de bagge provinserna
framkallat bittra känslor.
Också ur en annan synpunkt ha elsassarna haft orsak att beklaga sig. De
äro övertygade om att ståthållaren och de som stå honom nära gärna
uppoffrar deras angelägenheter till förmån för tyskar, som äro väl anskrivna
å högsta ort. När i den här ovan anförda affären de tyska anklagelserna
så snabbt vunno tilltro, berodde det på att det tidningsorgan, som spelade
angivarens roll, stod i sold hos den mäktiga westfaliska gruvindustrien,
som på denna väg sökte bli kvitt en besvärlig konkurrent. Rikslandets
intressen ha även blivit tillbakasatta till förmån for storhertigdömet Baden,
då det förvägrades tillåtelse att genom kanalanläggning få till stånd en
vattenväg mellan Strassburg och Basel.
Man märker härav att elsassarna ingalunda haft skäl att instämma i de
officiella lovsångerna över den tyska förvaltningen. De anklaga tvärtom
denna för att ha styrt Elsass-Lothringen som en koloni och inblandat politiska
stridigheter i det ekonomiska livet och att ha uppoffrat Rikslandets
intressen för mäktiga tyska inflytelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
