Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 421 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En ny metod for kinematografering i färger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DET FINNS många metoder för att fotografera i färger, och flera av
dessa ha också med fördel kunnat användas på kinematografen. Vi ha
på den vita duken fått se landskap med deras smekande färger, men så
vitt vi veta har färgkinematografen ännu icke lyckats återgiva
bilder ur livet. Dess område har varit begränsat till döda
föremål och naturbilder.

De hittills använda metoderna ha haft den stora nackdelen att de varit för
komplicerade; de fordra särskilda apparater så väl för fotografering som
för projiciering och äro följaktligen mycket dyrbara. Såväl ur denna
synpunkt som på grund av de tekniska resultaten tycks ett nytt
förfaringssätt, som nyligen utarbetats, betyda ett verkligt framsteg.

Den nya metoden ar grundad på Thomas Youngs teori om
färgernas samverkan. Alla färgsensationer kunna återföras till trenne primära
eller elementära sensationer, nämligen förnimmelsen av rött, grönt (ljust
grönt med dragning åt gult) och blåviolett (violett som närmar sig blått).
Dessa sensationer kallas primära eller elementära därför att de icke
ppväcka några andra i ögats nerver; rött ljus t. ex. ger på näthinnan
endast intryck av rött, under det gult ger upphov till två sensationer,
nämligen rött och grönt och följaktligen icke kan kallas elementärt.

FÄRGSKIVAN MONTERAD PÅ PROJEKTIONSAPPARATEN. Bilderna som projicieras genom färgskivän äro av så kort varaktighet att ögat icke släpper intrycket av dem i samma mån de försvinna. Denna tröghet hos ögat gör att man tycker sig se bilderna i deras naturliga färg.

Av denna teori framgår, att om vi kunna taga tre fotografier av ett
och samma föremål så att varje fotografi motsvarar en av elementarfärgerna,
och om vi sedan belysa var och en av dem med det motsvarande färgade
ljuset skulle vi genom att lägga dem över varandra få en trogen
reproduktion i föremålets naturliga färger. På detta beror den så
kallade trefärgsmetoden. Det bör här anmärkas att förnimmelsen av vitt,
som tydligen måste återgivas, framkallas i vårt öga då de tre
elementärintrycken verka samtidigt.

Härav följer likväl icke att de tre grundfärgerna nödvändigt skola vara
skilda åt för att återgiva hela den synliga färgskalan; för att förenkla
saken kan man sammansmälta två av dem till en enda, i vilket fall
resultantfärgen skall vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>