Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snöfallen och deras uppmätning - Gatuplanteringarna förstöras av asfaltbeläggningen. - Förändringar i horisontdepressionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
snögränsen i vissa trakter taga med i beräkningen luftens torrhet, liksom den lokala
verkan av vissa torra och varma vindar.
Den organisation som skapats i Förenta Staterna för att mäta höjden på snön och
bestämma hur mycket smältvatten den kan producera för de angränsande
trakterna är en av de mest intressanta användningar den meteorologiska
vetenskapen fått. Skulle det icke vara lämpligt att göra samma sak i Sverge? Ännu
komma kolprisen att vara höga länge efter kriget. Och man bör därför överallt där
det är möjligt taga vara på »det vita kolet». Det skulle säkerligen icke vara
ovälkommet för blivande vattenkraftanläggare att veta, om också blott
approximativt, hur mycket »flytande kraft» de kunna disponera över på den eller den
platsen genom snösmältningen.
I de sydligare länderna, där solvärmen under somrarna är stark och brännande,
har man funnit att träden och planteringarna utmed gator och vägar skadas och
tappa bladen. Särskilt känslig i detta avseende är hästkastanjen. Denna, som
om våren och försommaren står kraftigt grönskande, får så snart sommaren
kommer bladen betäckta med små fläckar som se ut som om de vore belagda med en tunn
glänsande fernissa. Samtidigt bli bladen rostiga i kanten och börja rulla ihop sig,
varefter de lätt blåsa av. Andra växter som likaledes äro mycket känsliga äro
Fagus silvatica, Boken, Magnolia grandiflora etc. En italienare,
Signor Brizi i Milano, har gjort några nya undersökningar
angående denna sak och funnit att skadorna nästan uteslutande åstadkommas av
dammet som röres upp genom biltrafiken. Från vägytan lossna nämligen små fina
asfaltpartiklar och virvla upp i luften. När de åter långsamt sjunka avsätta de sig på
lägre plantor och trädens nedre grenar. Där bli de liggande, utsatta för det starka
solskenet, varigenom de starkt upphettas och ge ifrån sig en del för växten skadliga
ångor. Att saken måste förhålla sig på detta sätt framgick av att plantor eller
delar av plantor som icke utsattes för det direkta solljuset icke togo någon skada,
medan skadorna på de övriga delarna stodo i proportion till solbestrålningens styrka.
Som det bästa sättet att undvika dessa skador rekommenderar Signor Brizi att
ofta vattna vägarna, en metod som dock torde ställa sig ganska dyrbar, när man
betänker hur fort dessa åter torka i solen.
När man på havet bestämmer horisontlinjens läge, finner man att den stundom
kan ligga högre och stundom lägre än den teoretiskt skulle göra, d. v. s. normalläget,
beroende på hur högt observatorn befinner sig över vattenytan. Dessa
förändringar i horisontens skenbara läge bero av ljusets brytning, och det är av stor vikt
att kunna uppmäta dem, ty när man skall bestämma ett fartygs läge på havet
betyder varje minut i horisontens depression över eller under det normala ett fel av en
sjömil.
För att närmare studera denna sak har Mr W. J. Peters under sina expeditioner
med de båda fartygen »Galilee» och »Carnegie» gjort omfattande undersökningar.
Hans observationer omfatta icke mindre än 3 031 bestämningar, utförda med en
Pulfrichs horisontdepressionsmätare. Under alla dessa mätningar syntes horisonten
aldrig upplyft mer än 2,4 minuter över och aldrig nedsänkt mer än 2 O minuter under
det läge den skulle ha intagit, om ingen ljusbrytning funnits. Peters anser att de
mycket större värden som stundom angivits måste bero på säregna atmosfäriska
förhållanden. Ännu större praktisk betydelse måste dessa bestämningar få, när
lufttrafiken över haven kommer i gång, om man därvid kommer att använda sig av
astronomiska navigationsmetoder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
