Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det amerikanska vetet föder europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ägnas åt veteproduktion. Dessa domäner ägas till största delen av affärsmän,
kapitalister eller rika spekulanter, vilka bo i New York och endast göra korta besök,
giva sina order åt sina kontor och vanligtvis överlåta styrelsen och uppsikten
åt en manager (direktör eller administratör), vilken ibland uppbär en ministerlön.
Varje farm är vanligen delad i flera delar, som stå under en superintendents
ledning, och varje del bildar ett helt för sig med sovsalar, matsal, samlings- eller
rökrum för personalen, stall för ett hundratal hästar, skjul för landtbruksmaskiner,
innefattande ett tiotal plogar för fyra hästar eller mera, omkring åtta såningsmaskiner,
ett halvt dussin harvar och lika så många självbindande slåttermaskiner av nyaste
konstruktion. En ångmaskin för att driva slåttermaskinen och stundom (men icke
alltid) mekaniska dragare komplettera det stora verktygsförrådet, allt beräknat i
proportion till företagets storlek.
För varje avdelning äro likaledes tvenne kockar uteslutande sysselsatta med att
tillreda maten och servera måltiderna i matsalen. Vidare äro en smed och en
snickare samt en mekaniker, då mekanisk drivkraft kommer till användning,
sysselsatta året runt med reparationer och tillsyn av lantbruksredskapen.
För alla avdelningarna gemensamma spannmålselevatorer i tillräckligt antal,
var och en rymmande 10.000 á 20.000 hektoliter äro uppförda vid slutpunkterna
av den lilla järnväg, som vanligtvis går genom hela anläggningen.
Huvudkontoret, där direktören och räkenskapsförarne
hålla till, står genom telefon i förbindelse med underavdelningarnas kontor och de
förnämsta delarne av farmen. Slutligen bekväma bostadshus med modärn
inredning och icke utan yttre elegans, avsedda för direktören, bokhållarna,
superintendenterna och deras familjer.
Det är huvudsakligen marsvete eller vårvete (spring wheat) som odlas i dessa
nordliga stater. En av egendomligheterna vid denna odling är att halmen ej
tillvaratages, ty transporten av densamma skulle bli allt för dyrbar i förhållande till
dess ringa värde. Man bränner upp den på själva produktionsplatsen och den får göra
tjänst som gödning (en del användes för att elda upp ångmaskinerna, vilka driva
slåttermaskinerna). Detta sker efter skörden i september. Följande månad börjar
jorden bearbetas. Därvid betjänar man sig av plogar, vilka samtidigt plöja tvenne
och stundom flera fåror och för vilka man spänner fyra eller fem hästar beroende på
hur hård jorden är. Man begagnar sig också av mekanisk dragkraft, men man
får ej tro att sådan användes överallt. Till och med i Amerika är det hästen
som framförallt användes i åkerbruket.
Dessa arbeten vara en månad eller sex veckor beroende på den mer eller mindre
gynnsamma väderleken. Arbetarne uppgå till ett femtiotal, av vilka endast en del
äro boende på platsen och sysselsatta på farmen hela året. De andra äro tillfälliga
arbetare, som gå från den ena farmen till den andra. De förra ha 20 á 30 dollars
månadslön och fri bostad, mat och tvätt. De äta frukost klockan 5 på morgonen och
kväll klockan 7,30 på aftonen. Vidare få de vanligtvis disponera en fritimme vid
middagstiden.
Plöjningen sker med ett tiotal plogar, vilka äro ordnade i kedja, d. v. s. plogen
numro två är placerad litet bakom numro ett, men på det sätt att bådas fåror bliva
parallella, och på samma sätt de övriga.
Då våren kommer se männen till maskinerna och sätta dem i gott skick. I
mars eller april (och till och med i maj om årstiden är sen) harvas allt. Om vädret är
bra kan en man med lätthet harva 25 à 30 hektar per dag med en 7 à 8 meters
harv.
Sedan följer sådden med såningsmaskiner dragna av fyra hästar; de beså en bredd
av omkring 3,50 m. En andra harvning vinkelrätt mot den första göres
understundom efter sådden, men det brukas ej överallt. Till utsäde åtgår en hektoliter
per hektar och därtill användes vete från den föregående skörden som speciellt
utvalts, rensats och omsorgsfullt bevarats i väl luftade lador.
Farmarne finna det fördelaktigast att till utsäde använda inhemskt vete, som
sedan fyrtio år visat sig lämpligt för jorden och klimatet. Arbetarne köra
såningsmaskinerna gående och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
