Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 51 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mekaniken i de moderna byggnaderna. - Förstärkning av dålig terräng.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de alltid smutsiga skrovkärrorna, som fordrade flera hästar för att draga
bort två à tre kubikmeter jord, blivit ersatta av vagnar som gå på en liten
flyttbar järnväg. En ångkran placerad i gatans nivå lyfter hastigt upp
fyllda skopor och tömmer ut innehållet i en automobil, som transporterar
jorden till avstjälpningsplatsen. Det är inte längre någon trängsel på
gatorna av dessa många jordkärror som kommo i rad efter varandra.
Automobilen transporterar med en hastighet av 18 kilometer
i timmen 7 á 8 kubikmeter jord, d. v. s. tre gånger så mycket som
kärran, vilken dessutom går fyra gånger långsammare. I Amerika arsätter
man till och med spaden och hackan vid grävningarna med en skyffel, som
dragés av en häst ungefär som en kärra. Skyffeln fylles på några få steg
och lyftes därpå upp med en kran och tömmes.


KRAN FÖR MEKANISK KOMPRESSION AV MARKEN I ARBETE MED ATT PRESSA MATERIALET

Förstärkning av dålig terräng.

De stora byggnadernas ofantliga tyngd fordrar framför allt en solid och varaktig
grund. Träpålarna, som användas för att förstärka osäker grund, ha varit orsak till
många byggnaders förtidiga ruin; de ruttna nämligen efter kortare eller längre tid,
varvid byggnaden vacklar och störtar samman. Man ersätter dem numera med
betongpelare. Man gör hål ända ned till fast mark, stundom ända till 15 eller 20
meters djup; hålen fyllas med betong och bilda så en serie stödpunkter för
byggnaden.

Man förstärker dock med träpålar sådana terränger som utan att vara direkt
vattensjuka dock erbjuda för litet motstånd. Pålarna, som stundom äro tio till
femton meter i höjd, slås ned medels pålkranar drivna med ånga, vilka låta en
järnmassa på 200 à 1.000 kilo falla ned mot pålen. En sådan massa slår ned en
påle genom några tusen slag på ett tiotal minuter.

Ett system som liknar pålningen användes för att förstärka terräng av särskilt
dålig beskaffenhet där närvaro av vatten omöjliggör träpålning. Det är metoden
att mekaniskt sammanpressa marken.

Vi ha förut i Vetenskapen och Livet, juni 1918, beskrivit denna metod, som vi
här endast skola omnämna i korthet. Apparaten ser ut som en vanlig pålkran, men
tyngden som lyftes upp och får falla är spetsig nedåt, och då den väger 2.000 kilo
gör den ett hål i jorden. Jorden pressas då hårt åt sidorna, ty man för icke bort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>