- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 /
63

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strövtåg i vetenskapens omgivningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

LASTÅNGAREN DELAS I TVÅ DELAR

för oceanångarnas. Under den nuvarande tonnagebristen är det naturligt att man
tänkt på att begagna några av dessa båtar för transport över Atlanten, och detta så
mycket hellre som man vid övergång från sött till salt vatten endast behöver utbyta
deras blandningskondensor mot en ytkondensor, vilket är en förhållandevis föga
omfattande och föga kostbar förändring. En enda svårighet stod i vägen, och den
var av sådan natur, att den kunde omkullkasta hela planen. En hel del av båtarna
voro så stora att de icke kunde passera Wellandkanalens slussar. Denna
svårighet undanröjdes tack vare en ytterst radikal åtgärd, vilken bestod i att klyva
båten mitt itu innan den gick genom slussarna i fråga och sedan sammanfoga de
två hälfterna då hindret klarats.

Den första rekvisitionen drabbade 13 ångare av 90 à 125 meters längd. Våra
illustrationer föreställa en av dem North Wind, omkring 100 m. lång,
i en docka där man håller på med att skära itu den, vidare var och
en av hälfterna flytande var för sig och slutligen de tvenne
delarnas hopfogande. Klyvningen skedde med hjälp av acetylengasbläster samt genom att
spränga nithuvudena i plåtskrovet. I fallet North Wind, vilket icke
skiljer sig från de övriga, placerades ångaren i en torrdocka, och
mvcket motståndskraftiga träväggar byggdes från kölen till däcket
för att varje del skulle bilda en flytande låda. Alla fogar tätades
omsorgsfullt så att avbalkningarna blevo riktigt vattentäta. Halvorna,
vilka voro av ungefär samma längd, skildes därefter och bogserades var
för sig till kanalen, vars slussar passerades utan svårighet; de fördes
därpå åter in i en torrdocka ciår de ånyo sammanfogades och det med en
verkligt svindlande hastighet.

Detta tillvägagångssätt, som är mycket intressant i och för sig,
visar dessutom med vilken djärvhet de amerikanska, ingenjörerna gripa sig an med och
lösa uppgifter som med rätta förefalla omöjliga. Vi tillåta oss dock fråga om ångare, som
kunna »opereras <> så radikalt, i sig själva besitta så stor transversal motståndskraft,
att den erbjuder en tillräcklig säkerhetsmariginal för att möta de nästan alltid
mycket påfrestande resorna över Atlanten.

En ny värmeisolator.

En norsk ingeniör har uppfunnit ett värmeisolerande medel sammansatt av
kork och ett särskilt slags lera. Blandningen av den pulvriserade korken och leran
brännes vid en icke allt för hög temperatur och man får en mycket lätt substans med
goda isolerande egenskaper som särskilt lämpar sig för isolering av värmeledningar.

illustration placeholder

VARJE DEL UTGÖR EN FLYTANDE KISTA

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1919/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free